Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viderosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
verkligen är. följden af ett insektstyng, så måste
vi finna ett nära samband mellan henne och de
ärtskocklika galläpplen och ananaslika bildningar,
som träffas, de förra i bladvecken på ek-buskar,
de sednare ganska ofta på granskott.
Men vid många dylika missbildningar - för dessa slag
af dem är likväl vår i början framhållna kritiserande
betydelse af ordet alldeles icke på sin plats - är
det rätt svårt att afgöra, om insektstyng deri haft
någon del eller ej, om vi i antagandet af sådana gå
för långt eller icke nog långt. Vid dessa abnorma
bildningar har vanligen äfven sjelfva cellväfnaden
blifvit mer eller mindre störd i sin normala
beskaffenhet, och detsamma gäller om densammas
afsöndringar, så att det verkligen är svårt att
deri påpeka ställen, som med full säkerhet kunna
tillskrifvas insekters inverkan.
I alla fall måste det vara en kraftig inverkan, som
plötsligt hämmar qvistens tillväxt i längd, utan att
med detsamma Synnerligt hSmma bladens utveckling. Då,
enligt Wilhelm Hofmeisters mödosamma och för deras
noggrannhet i sanning beundransvärda undersökningar,
yttersta spetsen hos en ung, i utveckling stadd qvist
består af några efter bestämda lagar ordnade celler,
i hvilka så till sägandes härden för vidare utveckling
har sin plats, så är det sannolikt dessa celler,
som på ett eller annat-sätt blifva skadade. Häraf
framgår äfven, huru ytterligt svårt det måste vara att
observera detta deras skadande, samt huru ytterligt
obetydlig den inverkan behöfver vara, som förmår
hämma och omgestalta ett videskotts utveckling.
Om vi, förutom insekternas inverkan, i detta fall
vilja forska efter andra verkande inflytelser, så
hafva vi dervid så mycket mindre utsigt till framgång,
som dessa missbildningar förekomma allt för enstaka,
att kunna sättas i följdsamband med väderleken,
växtplatsen eller andra dylika förhållanden. Då man
talar om ett safvens hopande i öfvermått i dessa
missbildningars inre, så är dermed ingenting vunnet
för att bättre förstå dem.
Man kallar dylika missbildningar kloranthier, hvilket
skall på en gång beteckna deras bl om lika form och
merendels gröna färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
