Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byn bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gosse af ungefår tio års ålder, som vaktade några
betande getter. Geheimerådet ämnade just tilltala
honom, för att taga honom till råds angående deras
äfventyrliga förehafvande, då den sysselsättning,
hvaraf han såg gossen vara upptagen, hejdade or-’ den
på hans tunga. Gossen hade väl sett deras ditkomst,
men sedan åter vändt ögonen på sitt arbete. Han satt
på en moss-beklä4d klippafsats och bredvid honom
lågo allehanda slags växter, hvarje i flere exemplar,
några i större mängd, sorterade efter sin art. Bland
dem utmärkte sig en hög, bestående af en lägre växt
af egendomlig form, på hvilken starkt lackröda droppar
sutto. Denna föll företrädesvis geheimerådet i ögonen,
och han gjorde sin följeslagare uppmärksam på den
»präktiga mossan».
Vid dessa ord såg gossen för ett ögonblick upp och
skrattade för sig sjelf, men likväl så att de begge
herrarne märkte $et.
«Hvad skrattade du åt, min gosse?» frågade
geheimerådet.
«Jo, derför att nu igen en stadsherre kallat den
der för en mossa», svarade den lille getherden åter
skrattande och pekade med’ en flygtig rörelse af
handen åt den rödpunkterade växt-högen.
«Nå, hvad är det då?»
«Jo, lafrar är det», svarade gossen utan att se
upp, och fortsättande sitt sorterande, samt tillade
derefter skrattande åt sin qvickhet: «mina getter äro
ju icke några foglar! Det här, som jag sitter på,
är mossa, och» - pekande på de sorterade högarne -
«det der och det der.»
Geheimerådet började känna sig road af den
besynnerliga botaniska lektion, som gafs honom,
och frågade den lille professorn:
»Hvarför äro då dessa röddroppade tingestar icke
någon mossa?»
Gossen stödde venstra handen mot stenen, som han
satt på, och stod i en sats upprätt framför den
frågande. Han hade i detsamma från en af de närmaste
högarne ryckt åt sig några mossexemplar och gaf nu
de begge herrarne hvar sitt, i det han behöll ett
tredje i sin egen hand.
»Passa på nu, så skall jag strax säga er, hvad en
mossa är. Ser ni här de vackra gröna bladen? Det är
nämligen rigtiga blad; ni skulle bara engång se på
dem med herr Mullers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
