Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FRÄMLING 247
med sig. Edele har du aldrig tänkt på det förr,
att vi skulle gifta oss, du och jag?
Hon såg på honom — för första gången —
och hon log frånvarande:
— Har du tänkt på det — förr än idag?
Dyrssen nickade.
— Ja, jag visste ju att du skulle — erbjuda
mig det. Men jag tar inte emot det. Du har
inga som hälst skyldigheter gent emot mig.
— Skyldigheter! Men Edele.
— Hör på mig, Per. Du är ledsen över det här,
du med. Att du råkat dra ner mig, du också.
Du tycker synd om mig. Nu vill du hjälpa
mig upp igen, till vad pris som hälst. Men det
går inte.
Han märkte hur hans första känsla, otålighet
över att hon tog det så gränslöst högtidligt, smälte
bort under hennes onaturligt klara blick. Den be-
segrade honom, han måste se på saken som hon.
— Du tycker att jag sjunkit. Jag har det.
Jag är förlorad. Om man aldrig så varit av
silke en gång, har man väl fallit i smutsen, så
är man ändå bara en trasa till vad som hälst.
— Edele! Han talade lågt, men så hetsigt
att hon ryckte till. Vid gud, du skall inte säga
sådana saker åt mig. Du skall inte beskylla
mig för beräknad gemenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
