Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LYCKLIGA ÅLDERN 199
smekte honom i ett, förtvivlad över att inte kunna
gråta med i hans sorg. Bara hon inte alltid vore
så hård, hon kunde ju så sällan gråta.
Det var så svårt att vara utanför. Hon visste
ju inte mer om denna bror än att han varit omöj-
lig och blivit skickad till sjön.
— Vi voro så glada att vi fått honom med det
här fartyget. Sea Unicom — det är en ut-
märkt båt må du tro. Kaptenen är god vän till
far, en ovanligt präktig människa. Och sa hjälpte
det inte. Han föll över bord.
Han borrade ner ansiktet i hennes bröst.
— Och mor. Nej, det vågar jag inte tänka på.
Hon som är så religiös. Nu maste hon tro att
han blir evigt fördömd. Han var ju så vild,
Endre. Å Edele, tänk dig den stora båten. Och
så han i vattnet, som en prick — han som
var så mycket för henne.
Bilden grep henne plötsligt och häftig, frigav
hennes tårar så att de blandade sig med hans.
— Och här hade du gjort det så trevligt. Om
jag inte hade haft dig nu. Jag skall tänka på
dig hela tiden, jag har ju något att vända tillbaka
till, jag, Edele, du som inte tror på Gud, jag tror
i alla fall att det är han som givit mig dig nu,
min vackra, härliga brud!
...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
