Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
— Ni festade ordentligt i går ni! Aagaard ta-
lade om att ni kom hem klockan tre. Arkitekt
Dyrssen, är det en god vän till er?
— Ja, en gammal vän.
— Släkt? Han ska jn vara så kvick? Men
han har visst suddat förfärligt, han har varit en
av de värsta.
— Han är i alla fall den noblaste människa
jag känner, sade Edele.
— Vad är den där Aagaard för en? frågade
hon efter en stund.
— Han är från Arendal. Tycker ni inte att han
ser kolossalt bra ut? Men gräsligt inbilsk och
högfärdig. Och suddar förskräckligt. Gud, jag
har många gånger sett honom komma hem på
ljusa morgonen. Och fruntimmer har han haft
med sig också.
— Men finner fröken Hansen sig i det?
— Vad vill ni hon ska göra? Det är han som
har rummet där inne.
Edele sade ingenting mer. Den gamla oviljan
mot tillvaron trängde sig på henne — sträckte sig
också till lilla Hildur.
— Nu skall jag gå upp och bre smörgåsar åt
er. Vi få ingen mat här efter elva. Kan vi inte
gå ett slag, när ni blivit klädd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
