Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET 121
Kristian. Han hade naturligtvis för länge sedan
gått från fabriken.
Där var mörkt och släckt. Vad det var länge
sedan hon brukade stå här och vänta på ho-
nom.
Hon gick fram till vägen igen. Där kom nagra
pojkar, hojtande och stojande. Så vände hon.
De gjorde min av att vilja följa efter henne,
ropade åt henne. — Porten stod öppen och hon
gick in.
Det lyste i materialförvaltarens kontor över
gärden. Dörren stod öppen — det var Kristian.
Han stod och talade med materialförvaltaren,
sade godnatt. Uni kröp in i skuggan, då mate-
rialförvaltaren gick förbi.
Dörren blev stående öppen, Kristian var en-
sam därinne, han stod med ryggen mot henne
och skrev vid pulpeten.
Det var som om hon gick i blindo, efter en
ingivelse, utan skuggan av en tanke eller ett
övervägande — hon var inne i det halvmörka
rummet, i den välbekanta friska atmosfären av
gummi eller tjära, vad det nu var, snavande
över buntar av elektriska kablar gick hon fram
till ljuset vid pulpeten där han stod.
Han vände sig hastigt om:
— Uni!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
