Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
De gingo tysta en stund, det fanns inga andra
på vägen än de och så några arbetare längre
bort, som körde snö på gatorna och stjälpte i
sjön. Det var alldeles stilla. Bruset från staden
voro deras öron så vana vid att de icke hörde
det — endast det melankoliska gnisslet av is-
styckena i vattnet, som i en sakta dyning skra-
pade mot varandra.
Uni hade litet dåligt samvete. Gamle Hjelde
hade en av de första dagarna han var i staden,
talat om en plats vid en anläggning uppe i
Namdalen, som Kristian borde söka. Flottnings-
inspelctören kände väl till folket, hade själv haft
med uppmätningen och utbyggningen av älven
att göra och ansåg att Kristian skulle ha goda
utsikter. Och då hade Uni berättat honom om
sina teaterplaner en dag när de voro ensamma.
Men hon ville inte att Kristian skulle genom-
skåda detta.
— Det kom sig på det sättet, ska jag säga
dig, började hon plötsligt, att din far talade
om att det skulle dröja länge innan vi kunde
tänka på att gifta oss. Och då sade jag att om
jag kunde få engagemang, så voro det alltid en
hjälp.
— Du vet ju mycket väl, Uni, att om du
också skulle få ett engagemang, så skulle jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
