- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
216

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kain och Artem - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hälsar... Alla är rädda för honom. Men genom all
denna uppmärksamhet och dessa tecken på aktning för
hans överlägsna styrka skrider han fram dyster och
stillatigande, i vild skönhet, som ett väldigt skogsdjur.

Nu stöter hans fot mot ett fat med lever och lungor
och andra inälvor, och hela härligheten flyger ut på den
smutsiga körbanan. Den förtvivlade handelsmannen
skriker och svär.

- Varför står du i vägen för mig? frågar Artem med
en lugn röst som inte bådar något gott.

- Här är ju inte vägen för dig, din oxe! tjuter
handelsmannen.

- Men om jag nu vill gå här?

Artems ansiktsmuskler drar sig hotfullt samman, och
hans ögon flammar som rödglödgade spikar.
Handelsmannen ser det och stammar nu endast helt försagd:

- Är gatan inte bred nog för dig?

Långsamt skrider Artem vidare. Handelsmannen går in
i närmaste testuga, skaffar sig där varmt vatten att tvätta
av sina varor med och ropar efter fem minuter på nytt
så att det skallar genom gränden:

- Lever! Lunga! Hjärta! Alltsammans färskt! Varmt
och gott! Hallå, herr matros... en präktig tunga för fem
kopek. Ska det vara en strupe, moster lilla! Vem vill ha
ett varmt hjärtslag? Lever! Lunga!

Ett vilt virrvarr av ljud, en vidrig stank av ruttna varor,
brännvin, svett, tjära, vitlök och fisk böljar ständigt fram
och tillbaka i gränden. Den är full av skrikande,
köpslående, skrattande människor. Högt över dem skymtar
himlen som ett smalt band vars klara blå färg tycks
fördunklad av smutsen och dammet i gränden, där till och
med skuggorna av husen ser fuktiga och nedsölade ut.

- Galanterivaror! Tråd! Synålar! ropar Kain, som går
efter Artem, för vilken han är ännu mera rädd än för de
andra.

- Piroger med plommon - smälter i munnen! prisar den
unga bagerskan sin vara med välklingande stämma.

- Lök! Vacker gul lök! skriker hennes granne.

- Kva-as! Kva-as!* kväker en liten tjock rödbrusig

* Rysk svagdricka.

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free