- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
150

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konovalov - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ägnade oss inte den ringaste uppmärksamhet utan tänkte
bara på att steka sig i solen som redan började sänka sig
mot horisonten. Havet färgades i guld och purpur, och
från havsytan höjde sig mot solen rosenröda moln i mjuka
konturer, likt en bergskedja med vita snötoppar som
färgades röda av solnedgångens strålar. Från viken hördes
dubinusjkans klagande toner och skrällarna av
sprängskotten. Klipputsprången och ojämnheterna i marken
framför oss kastade långa skuggor som långsamt kröp
fram emot oss.

- Det är ändå bra dumt av dig, Maksim, att klämma in
dig i städerna, utbrast Konovalov med övertygelse efter
att ha hört skildringen av mina äventyr. Vad är det som
drar dig dit? Där är ju så unket och instängt. Där finns
varken luft eller utrymme eller något som människan
behöver. Människorna, säger du? Vad satan ska du med
dem att göra? Du har ju ditt förstånd och din bildning,
vad behöver du då människor till? Vad kan de ha att
bjuda dig? Och människor finns det förresten överallt ...

- Jadå! inföll ukrainaren som låg hopringlad på marken
som en orm. Människor finns det fullt upp överallt. Man
kan ju inte röra sig ur fläcken utan att trampa nån på
tårna. De skjuter upp i oräkneliga massor som svampar
efter ett regn... men svampar duger åtminstone till
herrskapsmat!

Han spottade filosofiskt och började åter skallra med
tänderna.

- Men vad dig beträffar säger jag dig än en gång,
fortsatte Konovalov, du ska inte leva i städerna. Vad finner
du där annat än ohälsa och oordning? Böcker? Är det då
så nödvändigt att läsa böcker? Det är väl inte för det du
har kommit till världen... Böcker är bara skräp det också.
Eller om du vill, så köp böcker och lägg dem i ränseln och
kom. Vill du följa med mig till Tasjkent eller till
Samarkand eller nån annanstans, vart som helst? Och sen ger vi
oss av till Amur - vill du? Jag har bestämt, ser du, broder,
att vandra över hela jorden åt olika håll - det är det bästa
av allt. Man går och går och ser ständigt något nytt och
tänker på ingenting... Blåsten fläktar emot en och liksom
fejar bort allt damm ur själen, och man känner sig lätt
och fri. Ingen lägger något tvång på en, om man blir hung-

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free