Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makar Tjudra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Makar Tjudra
Från havet blåste en kall och fuktig vind som bar
vågornas melodiska plaskande mot stranden och förde suset av
busksnåren in över stäppen. Ibland fick vindstötarna
vissna, frusna, gula löv med sig och kastade dem in i elden
så att den flammade upp och höstnattens mörker omkring
oss skyggt vek åt sidan. För ett ögonblick urskilde jag till
vänster den ändlösa stäppen, till höger det lika ändlösa
havet och mittemot mig Makar Tjudras väldiga gestalt
-den gamle zigenaren som vaktade sin stams hästar medan
stammen var lägrad ungefär femtio steg längre bort.
Utan att alls tyckas märka att de kalla vindilarna slet
upp hans korta röck och skoningslöst piskade det
hårbevuxna bronsfärgade bröstet halvlåg han i en otvunget
vacker och kraftfull ställning med ansiktet vänt mot mig,
metodiskt rökande sin stora pipa och pustande ut tjocka
rökmoln ur mun och näsa, medan han oawänt stirrade
ut i det dödstysta mörkret över mitt huvud och pratade i
ett utan att göra en enda rörelse för att skydda sig mot
den vassa blåsten.
- Alltså vandrar du omkring i världen. Det är bra - du
har valt dig en härlig lott, min falk. Det är så det ska vara:
vandra och se dig omkring, och när du har sett nog så
lägg dig ner och dö - det är allt som behövs.
Livet? Andra människor? fortfor han efter att skeptiskt
ha åhört min invändning mot hans "det är så det ska
vara". Vad angår det dig? Är du kanske inte själv livet?
Och andra människor lever lika bra dig förutan. Tror du
kanske att du är nödvändig för någon? Du är varken bröd
eller stav, alltså behöver ingen dig.
Lära sig själv och andra, säger du? Men kan du lära dig
att göra människorna lyckliga? Nej, det kan du inte, skaffa
dig först grå hår och säg sen vad det är som man bör lära
sig. Och vem ska du lära? Var och en vet bäst själv vad
han behöver. De kloka tar vad som står att få, de dumma
får ingenting, och så lär var och en sig själv...
Löjliga är de, dina människor. De skockar ihop sig i en
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
