Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 HARALD MOLANDER.
friheten med brott. Därför slår som en blixt ned
öfver honom den upptäckten, att Natalija tillhör
de revolutionära. Ty han själf famlar, går som i
feber sökande efter något att gripa till för att fa
ett värk att utföra, som han helt kan offra sig för.
Därför behöfver han blott underrättelsen om, hvem
fadern egentligen varit, att hans far varit den, som
gjort sig skyldig till de värsta grymheterna mot
folket, och att han därför blifvit mördad — för att
med lif och själ förklara sig vara revolutionär.
Då är tviflet inom honom slut, han ser blott en
snörrät väg för sig, och han går till värket utan
att se hvarken till höger eller till vänster.
Men hvad han söker, när han kastar sig in i
revolutionen, är sin egen personlighets räddning.
Och det är detta, som gör honom, ej blott till en
frihetshjälte, utan till en modern sådan. Ty det
fins intet drag, som mera är karaktäristiskt för
nutiden än detta medvetna sträfvande efter att hålla
sin egen inre människa upprätt. Därvid kan
mycket blifva medel, som kanske borde vara ändamål.
Frihetens sak blef ett sådant medel för Boris.
Det var hans tragiska märke, och detta är ett
modernt sådant.
Om själfva stycket har mycket blifvit yttradt,
och det torde kunna förutsättas såscm tämligen
bekant. Men icke sant — det företer en bjärt
kontrast till »Rococo»? Vi hafva f;j på länge på
vår kungliga scen sett ett stycke så mättadt med
lidelse, där de stora passionernas kamp varit så
envåldsherskande. Det gör i det afseendet
knappast intryck af att härröra från samma person som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
