Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. Schandorph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. SCHANDORPH. 151
liga dödlige. Hon är en af »jene Azra, welche
sterben, wenn sie lieben», men med en tillsats af
realitet, som gör, att man tror på benne, äfven där
man tydligt ser idealiseringen.
I »Unge Dage» visar hjälten själf, som väl
egentligen ej är en författaren alldeles
ovidkommande person, tydliga spår af samma slags
medvetet trotsiga och passionerade sigenarlynne, och
ändtligen har Schandorph i »Thomas Fris’historie»
i Friehling tecknat, och denna gång ej blott tecknat,
utan äfven kritiserat en natur, som blott är den
yngste, raffinerade brodern till ofvannämda
personer. Friehling är en komplett Heinesk-Byronsk
företeelse, en af dem, som, om hans geni ej brustit
sönder i utsväfningar, med fog kunnat skrifva
»For-førerens dagbog» i »Enten-Eller» och utan vidare
sätta sitt namn därunder.
I de föregående karaktärerna har det funnits
mycket, som ingifvit författaren sympati. De ha
aldrig handlat efter system. »Sie haben geliebt
und gelebet» utan hänsyn till hvad deras omgifning
dömde om saken eller ej. De ha varit lyckliga och
kanske blifvit olyckliga. Men där har aldrig varit
skrymteri eller beräkning i deras sinnen. Det fins
hos dem något sundt, starkt och oförderfvadt, som
harmonierar med mycket hos Schandorph själf och
som också utgör föreningsbandet mellan dessa
extravaganta karaktärer och de mera osammansatta
existenser, Schandorph ofta så öfverlägset skildrat.
De äro slägt med Byrons korsar, hans giaur och
med hans Haidie. Men de ha aldrig smakat
giftdrycken till sammans med Mussets »Holla». Frieh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
