Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. P. Jacobsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 J. P. JACOBSEN.
skjulte sig i dets Naturs Slakker–hvor led-
deløs og famlende og ganske i Tilfældets Vold det,
der var ædelt og det, der var lavt, brødes i Ens
Sjæl.» Han vann Marie genom sin skenbara
öfverlägsenhet. Men han var ej den, hvars kärlek
kunde lefva. Den, som tviflar, kan ej älska, och
Sti Høg var för stark tviflare, för att ej Marie
och han skulle dragas från hvarandra. Det blef
ett tomrum dem emellan, ingen visste, hvarifrån
det kom, eller hur det kom, men kom gjorde det,
och eo vacker dag voro de främmande för
hvarandra och skildes utan saknad, åtminstone från
Maries sida.
Än en gång flammar emellertid lågan upp
inom Marie Grubbe. Det är vid hennes förhållande
till »den gyldne Remigius», den ljuslockige,
adertonårige ynglingen i Nürnberg. Hon hade skilt
sig från Ulrik Frederik mest därför, »at hun
havde bevaret hine sin første Ungdoms Drømme
om, at den, en Kvinde skulde følge, han skulde
være hende som en Gud paa Jorden at hun med
Kjærlighed og ydmygt kunde tage av hans
Hæn-der Godt og Ondt.» Så hade hon i ett svagt
ögonblick trott, att Sti Høg var denne gud, han,
som icke en gång var en man. Och nu
blyg-des hon öfver sig själf och gaf sin kärlek de lägsta
namn. Hennes lif var förbi, hennes lefnadslopp
fulländadt, en lugn vrå, där hon kunde lägga sitt
trötta hufvud till hvila för att aldrig lyfta det mera,
det var hennes önskningars mål. Det var då,
denna ynglingakärlek kom som ett friskt rägn.
Hans ungdomliga afguderi, hans glada tro på henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
