- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
407

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM 1878. 4O7

än halfannan timme. Hon berättade om flera af de mest
intressefulla skiftena af sin lefnad, om sin barndom, sin
kon-firmationstid, sin första bibelläsning (på Tullgarn) genom
Jos. Hamilton, sin väckelse, den första »bibelförklaringen»
af G. Janzon på fröken Hamiltons rum, i närvaro af de
unga fröknarna A—g, m. m. — Prinsessans
framställning-sätt är lifligt, fängslande och ädelt. Det var en för både
ande och sinne dyrbar stund.

Aug. 25. Höll min sista predikan på Fridhem för detta
år . . . Vemodigt att säga farväl till alla! . . . For på aftonen.

Har här rönt så många bevis af tillgifvenhet och
sympati, allt ifrån hofmarskalken till den ringaste bland tjänarne,
att jag nästan blygdes öfver så mycken oförskylld vänlighet;
men det var en blygsel, som gjorde godt i hjärtat.

Aug. 26. Efter en stormig natt på ångaren hade jag
stigit tidigt upp, för att på morgonen få se soluppgången
när vi nalkades skären. Huru allvarsamma reste sig de
mörka klipporna, som bragte mig de första hälsningarna från
gamla »Sverige».*) Högtidliga furor klädde här och där
deras hjässor, »Eystrasalts vågor kysste deras fötter». — Stolta,
härliga skär, våra trognaste värnpliktsvänner! Med
förtjusning hälsade jag dem åter: mot oss, alla Sveas barn, visa
de ett vänligt, hjärtegodt leende. Öfverallt en liten fläck

af grönska eller en löfdunge, solig och varm!

Snart nalkades vi Södertälje kanal och ilade sedan in
i Mälaren. Härliga sjö med de växlande stränder, som än
störta brant i vattnet, än visa sig som leende ängar med
saftigaste grönska! Från de många villor som kläda
stränderna doftade ros och reseda, och glada barnskratt klingade

*) På Gotland sade man ännu den tiden »Sverige» i stället
»fastlandet». Och alla svenskar, som icke voro födda på Gotland eller

bofasta därstädes, kallades af allmogen för »utländingar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free