Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM 185 7-
327
de tyska protestanternas tillstånd i Odessa och däromkring liggande
trakt före kriget var så förtvifladt, att de säkerligen, om kriget ej
utbrutit, inom få år nödgats öfvergå till den grekiska kyrkan eller ock
utstå de svåraste lidanden. Genom utgången af kriget hade däremot
detta tillstånd så betydligen förbättrats, att de nu hade godt hopp att
utan svårigheter få behålla sin religion. *)
Den här skildrade inblandningen af politiken i religionen hos de
fromma i Berlin kan synas underlig och besynnerlig.
För att förstå den samma, måste man besinna först att denna
riktningen ej allenast gynnas af konung och regering, utan till en stor
del är framkallad just af dessa. Då konungen tillhör denna riktning
och på mångfaldigt sätt gynnar, understödjer och befordrar den samma,
så åtnjuter han ock af dess anhängare en hög grad af tacksamhet
och tillgifvenhet samt ett förtroende, som gör att de utan betänkande
med full tillit ansluta sig till hans politik och understödja den samma.
»En konung, som är så from och kristligt sinnad, som har gjort så
mycket för att omvända det ogudaktiga Berlin, som har en sådan
upplysning i andliga ting och dessutom ledes och understödes af så
fromma, gudfruktiga och upplysta rådgifvare och präster, skulle han
icke finna det rätta, skulle man icke ha förtroende för honom och följa
och understödja hans önskningar och meningar? Det vore ju ogud-
*) Ännu ett exempel på de i Berlin varande frommes politik måste jag anföra.
Jag var en söndagsafton inbjuden i en älskvärd familj, utmärkt ej mindre för kristlig
fromhet än för gästvänlighet och ett i alla afseenden älskvärdt och intagande sätt.
Vid samma tillfälle voro flere främlingar närvarande, bland dem en ling man från
England, hvilken en längre tid uppehållit sig som teologie studerande vid härvarande
universitet, men nu var färdig att återvända tili sitt fädernesland. Husfadern i den
familj, där vi gästade, plägade dagligen hälla husandakt med sång, bön och läsning
af ett kapitel i biblen, hvarvid strödda anmärkningar och förmaningar dels af mera
allmänt dels af mera speciellt innehåll meddelades. Han lät sig icke hindras i denna
sed däraf, att främlingar voro närvarande. Tvärtom plägade han icke sällan direkt
till dem säga några ord, som syftade på deras ställning och belägenhet. Nu, då han
visste att den unge engelsmannen inom få dagar skulle lämna Berlin, vände han sig
vid läsningen i bibeln till honom särskildt med några ord, hvilkas kärna innefattades
i ungefär följande uttryck: »Gå hem, du unge man, gå hem och säg dina landsmän,
hvilken stor synd de ha begått. Detta folk, fordom beryktadt för kristligt nit och
fromhet, har nu så djupt affallit från Herren, att det ingått förbund med den falske
profeten, me l den turkiska halfmånen. Detta land, som fordom sände sina skepp
med evangelii budbärare till de otrognas länder, har nu låtit sina skepp förenas med
de otrognes mot ett kristligt rike, Gå hem och redika för dem, och säg dem huru
djupt de ha fallit,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
