- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
435

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

var full af undrande människor. — På aftonen hos B—w’s,
där man visade mig dagens nummer af »Söndagsbladet»,
i hvilket G. B—w också var anfallen för sitt vittnesbörds
skull. Uet är nog icke en blott tillfällighet, att G.
samtidigt blifvit angripen i både F. R. och S. B.; där står någon
’tillskyndare’ bakom. -— Men ytterst står han, utan hvilkens
tillstädjelse »ej ett hår krökes på vårt hufvud». Och G. har
nu lärt sig att med David säga: »Herren har bjudit Simei
banna Davjd», samt att instämma med sångaren:

»När människor störa lyckan min,
de äro riset, men handen din/»

Apr. 23. Återvände till Uppsala. Reseäfventyr vid
Rotebro, där hästarne skenade. Herren hjälpte.

Apr. 27 och 2g. Båda dessa eftermiddagar voro vi ute
vid Vallby hos Sparrmans, där Ahnfelt talade. Ena gången
öfver Rom. 7: r—6, då han visade, att en troende kan

begå »äktenskapsbrott mot Kristus» ej blott med synden
och världen, utan äfven med lagen, om man »håller sig till»
lagen i stället för den rätte brudgummen, Kristus.

Sedan härliga sånger. Ahnfelt har icke någon ovanligt
vacker röst; och likväl förmår ingen så som han »sjunga
in evangelium» i åhörarnes hjärtan. —■ Dyrbara stunder!

Maj 11. För några dagar sedan blef G. B. bestulen
på 40 rdr, som han hade förvarade i en låst byrålåda. Vi
hvarken ville eller ens kunde misstänka vår hyggliga
städerska, ehuru endast hon, utom vi, hade nyckeln till
rummen. Stölden anmäldes för stadsfiskalen. G. B. hade nästan
glömt bort hela saken, då stadsfiskalen efter trägna
spaningar i dag infann sig med den skyldige, en i5:årig »borstis»
hos våra kamrater ofvanpå, hvilken en gång sett hvar
städerskan plägade gömma vår dörrnyckel. Ynglingen hade
genast erkänt sitt brott och återlämnat allt, som icke redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free