- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
310

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ejdrar och dunvær.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att bada och skaffa sig föda. Vid sådana tillfällen täcker
hon äggen omsorgsfullt med dun. Professor Collett, som
har riklig erfarenhet af ejderns lif, uppger, att honan i
början af rufningen morgnar och aftnar företar dessa
vandringar till stranden. Sedan rufningen framskridit
något längre, lämnar hon troligen aldrig äggen och
behöfver sannolikt ingen föda.
Att ejderhonor stjäla såväl ägg som ungar från
hvarandra säges vara vanligt. Själf har jag iakttagit, att en
hona ena dagen hade 5 ägg men följande dag 10, under
det att motsvarande antal var borta från de tätt bredvid
belägna bona. Ofta ser man honor byta ungar, och Collett
omtalar, att han en gång iakttog en hona, som hade
förskaffat sig en familj på ej mindre än 27 ungar. Samme
författare har äfven sett sterila honor och icke
fortplantningsskickliga yngre fåglar åtaga sig vården om ungar.
Man har i Norge gjort den iakttagelsen, att
ejderkolonierna äro mer befolkade under torra och varma
somrar än under kalla och regniga.
Så snart de små ejderungarne blifvit födda och fullt
torra, ger modern sig ut till hafs med dem. Tätt slutna
kring sin mor följa de henne sedan. De dyka redan från
första stunden och lära sig snart att från hafsbottnen
upphämta små snäckor och annan föda.
Under 1898 års polarexpedition var jag i tillfälle att
besöka flera rätt stora ejderkolonier. En bland de
intressantaste var på Isön vid sydvästra Spetsbergen. Där
häckade en stor mängd ejdrar och jämte dem andra
intressanta fåglar. Ön hade det året troligen förut ej varit
besökt af människor, och ejdrarne voro ej det minsta
skygga.
På en liten grön, mossbeväxt kulle, där ejderbona
lågo tätt, slog jag mig ned för en liten stund. Knappt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free