Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fågellifvet vid vår halfös kuster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppe i Bottniska viken, där en mångfald älfvar från
fjällen blanda sitt vatten med Östersjöns föga salta böljor,
där börja vi vår färd, men som denna del af kusten är
af oss alltför litet känd, uppehålla vi oss ej länge där.
Den norrländska naturen, dess af barrskog beväxta
höjder och dalar, möter oss redan nere mot kusten, och
äfven de inre öarna äro i regel beväxta med barrskog.
Fågellifvet är ej synnerligen rikt. Ejdern häckar spridd
på holmarne, från hvilka äfven den vid alla våra kuster,
där skärgård finnes, allmänna skärpiplärkans sång ljuder.
Af måsarterna synas hafstruten och gråtruten förekomma
sparsamt, sillmåsen och fiskmåsen åter äro allmänna. Af
tärnor finnas endast två arter, nämligen rödnäbbade
tärnan (Sterna macrura) och den hos oss allmänna fisktärnan,
som dock här uppe är fåtalig. En bland våra
allmännaste sjöfåglar, småskraken, häckar på holmarne. Af
vadare höra vi ofta strandskatan, liksom rödbeuta
snäppan, utstöta sin skarpa hvissling, och här och där på de
yttre skären se vi den brokiga roskarleu.
Draga vi oss söder ut, finna vi snart små kolonier
af tordmular bosatta i någon för dem lämplig bergspringa
på något långt ute i hafvet beläget skär. I små, ofta
till en linie ordnade flockar se vi dessa snabbvingade
svarta och hvita fåglar från sitt fiskevatten, där sillen står
som tätast, draga till sitt hem. Är hafvet så stilla, att
vi kunna landa vid ett af deras skär, skola vi finna de
trubbnäbbade tordarne i långa rader och i en upprät
ställning sitta utanför de hål eller springor i berget, där
de ha sina ägg eller ungar. Är öppningen i berget
tillgänglig, så att vi kunna blicka dit in, se vi tordarnes
stora, hvita och mörkfläckiga ägg ligga på själfva
stenhällen. Tordmulen lägger nämligen endast ett ägg, och
han besvärar sig ej med att bygga något bo.
Ur djurens lif. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
