- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
142

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågellif i grottor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flyga ut och in, nästan för hvarje gång sjön sänkte sig.
Vid ett tillfälle kom en dufva så sent, att hon snuddade
vid den inbrusande vågens rygg, när hon med ilande fart
styrde in genom den mörka öppningen, men hon var
snabbare än vågen, och att det ej var första gången hon
kappades med denna, var tydligt nog.
På tal om stammodern till våra tama dufvor synes
det mig lämpligt nämna, att alla våra så underbart olika
dufraser härstamma från klippdufvan. Bland våra s. k.
kyrkodufvor ser man ibland en och annan, som i så hög
grad bibehållit sitt ursprungliga utseende, att man knappt
kan skilja henne från den vilda klippdufvan. Denna är
blågrå med skiftande metallglans på bröst, hals och
framrygg, tvenne svarta band tvärs öfver vingen, hvitaktig
öfvergump och gula ögon.
Det är ej nog med att det af den domesticerade
klippdufvan uppstått alla möjliga färgvariationer, utan de
mest besynnerliga afvikelser äfven till formen hafva följt.
Vi hafva ej endast dufvor med ludna ben, med långa
fjädrar på fötterna, med uppstående stjärt, tofs på
huf-vudet o. s. v., utan det finnes högbenta racer och de, som
blåsa upp sig så, att de vid hastigt påseende nästan mer
likna brushanar än dufvor. Dufvan är således ett talande
exempel på i hvilken hög grad fåglar inom jämförelsevis
kort tid kunna förändra sig. Vid tanken härpå få vi ett
begrepp om huru af en fågelart, som spridt sig på olika
lokaler och där lefvat under olika förhållanden, flere
skilda former eller arter kommit att uppstå. Många
fågelarter, som man anser vara väl skilda, afvika ej så mycket
från hvarandra som en del dufracer.
Det är ej utan att icke våra kyrkodufvor vid val af
bostäder visa en viss förkärlek för grottliknande mörka
hål. De trifvas äfven synnerligen väl vid vatten. Så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free