Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. UPSALA AKADEMIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvarje Nation fördelas i 5 klasser: Præliminarister
(den lägsta klassen, innefattar dem, som
icke genomgått offentl. Läroverk), Examinandi,
Recentiorer, Juniorer och Seniorer. De trenne
sistn. klasserna bestämmas af kunskaper, stadga
och Akademisk ålder. Recentiorerna hafva endast
rösträttighet i sådana förhandlingar, som röra
penning-utgifter. En eller två af seniorerna, allt
efter Nationens storlek, utväljas för år eller termin
till Curatorer, och en annan dito till Bibliothekarie.
Utom dessa klasser har hvarje Nation en
sjette, som innehåller Membra Honoraria, vanligen
Akadem. lärare och embetsmän, som tillhöra
nationen, hvilka dock icke äro aktiva ledamöter.
Föremål för Nationens sammankomster äro
vetenskapliga öfningar, såsom disputationer och
afhandlingar, samt frågor rörande disciplin och ekonomi.
Nations-inrättningen är i det hela aristokratisk, men
en aristokrati, der de äldre och bildnings-rikare
hafva öfvervigten. Detta i största korthet om
organisationen af dessa föreningar, som på intet vis
få jemföras med de Tyska Universiteternas
"Landsmanschaften." I fordna tider rådde mellan vissa
af Nationerna en oenighet, som ofta utbröt i
tvister och handgemäng; numera utgöra de alla en
stor Studentförening, i och för vissa ekonomiska
och disciplinära förhållanden sönderdelad, men
hopknuten af samdrägt, vänskap och gemensamhet
i sträfvanden. — I förra hälften af sjuttonde
århundradet hände det ofta till Consistorii stora
bekymmer, att ganska många af Studenterna voro
gifta, och att flera af dem för sitt uppehälle
sysselsatte sig med borgerlig näring, t. ex. med
skräddare-yrket, emot hvilken sednare oordning år 1628
ett strängt förbud utkom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
