Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Hur djupt han älskade denna moder, visa de sköna
minnesrunor, som stå bland hans blommor. Detta var den
sista afton, vi samlades i hans hem.
Det är att beklaga, att vi sakna ett godt porträtt af
Atterbom. Man har försökt att fotografera en oljemålning,
som hans dotter äger, men det vill ej lyckas. Det inre
ljuset, som, då han talade, så lifligt lyste igenom
anletsdragen och förklarade dem, kan ej återgifvas. Den
bästa målning, jag sett af honom, är af R. v. Kremer:
”Atterbom, bidrag till hans bild”. — Månne man törs copiera
några drag? De inge lust att skåda bilden i sin helhet,
de tolka hans vänners sinnesstämning.
”En tanke länge tyngde på mitt hjerta,
Liksom en skuld, som vexer dag från dag:
Med vrede mot mig sjelf, med harm och smärta
Jag ständigt fann min lyras sträng för svag!
Förgäfves brann jag af en dubbel låga:
Beundrans eld och bhjertats tysta glöd;
Ty vet, ej skalden blott med Phoebi båga,
Men skalden sjelf jag känt... och han är död.
Ja, hela år han hvilat re’n i mullen,
Och dock jag intet offer bar till kullen!
Ve dig, du strängaspel, som fegsint skälfver
Likt aspens löf vid tanken på din pligt!
Förgäfves du på vanmakt skulden hvälfver —
Ett underhaltigt skäl, en okrönt vigt,
Du kan ej nå Parnassens högsta kanter
Att rycka ned en lager, honom värd . ..
Soldat, framåt! Man stormar höjdens branter
— Framåt! — och skyller ej på bräckligt svärd!
Hur arm man är, en skärf man dock kan bringa,
Och undflykt är, att offret är för ringa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
