Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är och skall alltid förblifva en evig naturlag.
Nästan på samma tid, som spaniorerne och portugiserne gjorde
sina första upptäckter i Nya verlden, rörde äfven engelsmännen
på sig, ehuru i början, liksom spaniorerne, under ledning af
italienarne" Liksom Colombo vid konungens af Spanien hof, så vann
hans landsman Caboto i England understöd för sina planer. Knapt
hade Colombo fulländat sin första färd öfver oceanen vester ut,
förrän under Giovanni Caboto (Gabotto) de företag började, som
ledde till upptäckten af Nordamerika, hvilket område som bekant
icke berörts af Colombo. Giovanni Caboto, en venezian, hade
uppslagit sina bopålar i England och deltog i den indrägtiga
handel, som Bristol idkade med Island. Sannolikt vågade han redan
1480 det första, men fåfänga försöket att uppsöka ön Brasilien,
en fabelö i norra Atlantiska hafvet. Säkerligen gå de större
företagen tillbaka ända till år 1490; engelsmännen beträdde således
kusten af Amerikas fasta land fjorton månader förr, än Colombo
fann den i södern. Från 1490 har väl också venezianens
sedermera så ryktbar vordne son Sebastiano Caboto deltagit i faderns
resor. Säkerligen har han som 21- eller 22-årig yngling haft den
glädjen att 1497 under sin faders ledning deltaga i upptäckten af
Labradors kust. Han kallade det Terra de prima vista (det
första sedda landet). Konung Henry VII af England gaf fadern
Caboto jemte hans tre söner patent på uteslutande handel »på
alla land, haf och vikar i vester, öster och norr», som han
hoppades upptäcka, Expeditionen uppsköts ännu ett år, förmodligen
emedan det spanska sändebudet gjorde föreställningar vid engelska
hofvet mot dylika företag, enär de vore ett ingrepp i spanska
kronans af påfven sanktionerade rättigheter. Med ett enda fartyg,
Matthew, verkstäldes resan från Bristols hamn 1497.
Sedan 400 mil tillryggalagts på Atlantiska hafvet, fann man
den 24 juni 1497 Amerikas fastland och en framför liggande ö,
som efter dagen för upptäckten kallades S:t John. Sannolikt
var det på New-Foundland och Labrador, som sjöfararne landade.
Det upptäckta landet var emellertid föga inbjudande till vidare
forskningar, ty jagten på isbjörnar och renar samt skattandet af
de fiskrika vattnen fann man hvarken då eller sedermera lockande
nog för att redan anlägga ett nybygge der.
Hvalen kunde man äfven jaga i lämpligare trakter; för hans
skull allena ville man icke utsätta fartyg och besättning för
striden med bister köld och faran att sönderkrossas af simmande
isberg. Derför vände sjöfararne redan samma år tillbaka till
England. Den karge konungen betalade upptäckaren som
upptäcktslön 10 pund sterling (omkring 180 kronor). Dock hade äfven i
England upptäcktsifvern mäktigt vaknat, och derför rustade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
