Upptäckternas bok / 215 (1881) Author: Louis Thomas Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»krigsörnens» fjädrar sirade kalumet eller fredspipan, som endast vid
högtidliga tillfällen, såsom krigsrådplägningar, fredslut och så
vidare, till beseglande af ingångna förbindelser eller fördrag, rökes
af höfdingarne, hvarefter den åter sorgfälligt inlindas och förvaras
i höfdingens vigvam. Såsom passionerad rökare har indianen
alltid en vanlig pipa med sig; hon är hans följeslagarinna och blir
jemte tomahavk och stridsklubba begrafven med honom för att
följa honom äfven till de länge efterlängtade »milda och sköna
jagtmarkerna».

Så högtidligt allvarlig, så skarpsinnig och eftersinnande
indianen än må förefalla i sitt oförderfvade tillstånd, är dock hans
tankekrets mycket inskränkt. Häpnande står han framför allt,

84, 85. Indiantyper.

som han icke förut sett och som mestadels öfverstiger hans
fattningsförmåga. För allt för honom obekant och hemlighetsfullt
har han blott ett uttryck, det är »medicin» för honom. Hans
trollkarlar och sjukbesvärjare i sin hemlighetsfulla drägt äro
»medicinmän», en väldig krigares skalpernif »en stor medicin», och
det första ångfartyg, som med rökande skorsten befor
Mississippi-floden, var icke mindre »medicin».

Medicin är den personliga skyddsande, som hvarje indian städse
bär på sig i form af ett djurskinn och som han för intet pris i
verlden skall gifva bort. Att ha förlorat sin »medicin» gör
präriens son ärelös, och han förblir det, ända tills han kan i strid
frånrycka fienden hans. Bjud indianen hvad du vill, så skall han
dock, huru gerna han än af dig tillbyter sig europeiska föremål,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>