Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Viscount ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härstamm. fr. grefvarne af Scheyern;
fick 1280 Baiern, 1250 Pfalz;
delades 1194 i 2 linjer;
kurvärdighet. öfvergick 1623 fr. pfalziska
t. bai. grenen, s. utslocknade 1777
o. efterträddes af ännu reg. pfalz. grenen.
Witten, preuss. fabriksst. i
Westfal., nära Ruhr, 35,835 inv.
Wittenberg, st. i prov. Sachsen v.
Elbe, 20,260 inv. Ford. fästn. o.
univ. Luthers graf; utgångspkt
för Luthers reformation.
Vitterhetsakademien, stift. 1753,
upplif. 1786 und. namn.
Vitterhets, hist. o. antikvitetsakad.
Vittōria, st. på s. Sicilien, m. omr.
32,151 inv.
Wittrock, Veit Brecher, f. på Dal,
1839, fil. d:r 66, prof. bergianus 79. Förf.
Wittstock, st. i Brandenburg, 7,551
inv. Slag 24/9 (4/10) 1636.
viv, fr., hustru, maka.
vivaeitēt, lat., lifaktighet.
vi’vat, lat., (han) lefve!
viver, fr. vivre, föda;
lefnadsomkostnader.
vivianīt, min. af fosforsyr.
järnoxidoxidul i torfmossar, basalt,
lava. I England, Baiern. Anv.
t. blå färg.
vivisektion, lat., anat.-fysiol. och
patologiska försök på lefvande
djur f. lifsfenomenens och
sjukdomsfenomenens förklaring.
vivör, fr., en som lefver undan,
rustare.
Vjat’ka, ry. guvern., 153,658 kv.km.,
3,030,831 inv. Hst. V. v. V.-fl.,
24,782 inv. Bisk.
Vladikav’kas, ry. st. och fästn. i
Kaukasien, 49,924 inv.
Vladīmir, guvern. i Stor-Ryssld,
48,856 kv.km., 1,515,691 inv. Hst.
V., 32,029 inv.; 1157/1328
Rysslands hst.
Vladimir d. st., ry. storfurste,
förenade 980 ry. staten, lät 88 döpa
sig, delade vid sin död 15 riket
mel. sina 12 söner.
Vladimirsorden, ry. ord. stift. 1782;
4 klasser.
Vladislav, lat. Ladislaus, 4
polska kgr, hvaribl. V. I Lokjetek,
hert. af Krakov, 1319 kon., d. 33.
Vladiwostock (»österns
härskarinna»), hst. i det ry.-sibir.
kustomr., fästn. o. örlogshamn, 38,000
inv.
Vlissingen (fli-), holl. bef. stad på
ön Walcheren. 18,896 inv. Hamn.
Vloslavsk’, st. i ry. Polen vid
Weichsel, 23,065 inv. Domk., bisk.
voce (våtje), it., röst, stämma.
A mezza v., tonk., med half röst.
Wodan, se Oden.
Vogel v. Falkenstein, Edu., preuss.
gen., f. 1797, 64 öfverbefälh. på
Jylland, 66 guvern. i Böhmen, 70
gen.-guv. of. Nord- o.
Östersjöprovins., d. 85.
Vogeserna, fr. Vosges, gränsberg
mel. Elsass o. Frankr., omkr. 225
km. l., 37/59 km. b. Högsta topp:
Sulzer Belchen, 1,432 m. h.
Voghera (vågēra), st. i n. v. It., 20,661
inv. Domk.
Vogler (fåg-’), Geo. Jos., ty. abbé
o. komp., f. 1749, d. 14 Darmstadt.
Komp. orgel- o. klavérsaker,
operor m. m. Framst. lärare.
Vogt (fågt), Karl, ty. naturforsk.,
f. 1817, sed. 52 prof. i Genève,
d. där 65. Skr. talr. vetensk-popul.
arbeten. Materialist.
vogue (våg), fr. En v. (ang-), i bruk,
omtyckt.
voilà (våala’), fr., se här!
vojvōd, slav., härförare; ford. tit.
på slav. furstar o. polska ståthållare;
i Turkiet tit. på polischefen.
vokabulārium, lat., ordbok.
vokāl, lat, »själfljud». -musik, sång.
vokatīv, lat., se kasus.
vol., abbr. f. volym.
volang’, fr., fjäderboll; lös besättn.
på fruntimm.-klänning.
volapyk, ett af den ty. prästen
Schleyer konstrueradt världsspråk.
vol au vent (vall å vang’), med
ragu l. frikassé fylld pastej.
Wolf, 1) Krist, v., ty. frih., filos.
o. mat., f. 1679, 07 prof. i Halle,
23 förvis. af Fredr. Vilh. I, 40
återkall. af Fredr. II, d. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
