Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Turkiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden. Båda äro förenade med
häftig feber o. stor kraftnedsättning.
Orsaken t. den förra ännu
ej upptäckt, till den senare:
spirochæte Obermejeri, en spirillart.
Behandl. s. i tyfoidfebern.
tyghus, byggnad, hvari alla slags
vapen äro förvarade.
Tyke, gr. myt., ödets gudinna.
tykobrahedag, olycksdag.
Tyler (taj’lör), John, n.-amer.
stats-m., f. 1790 Virginia, 40 v. pres.,
41/45 republ. pres., d. 62.
Tylö skog, skogstrakt i Närike o.
Östergötl.
tymōl, antisept. produkt ur
timjanolja, kraftigare än karbolsyra.
tym’panum, gr.-lat., puka; anat.,
trumhinna; arkit., gafvelfält.
Tyndall (tin’dell), John, eng. fys.,
f. 1820 London, 53/87 prof. där,
d. 93. Skr. om diamagnetism,
strålande värme m. m.
tyndarīder = Kastor o.
Polydeukes (se d. o.).
Tynemouth (tajn’möth), st. i
England vid Tyneflod., 51,366 inv.
Hafsbad.
tyngd, kroppars allm. egensk. att
gm jordattraktion, dragas till
jordens medelpkt. Jfr gravitation.
typ, gr., för-, urbild.
typer, gr., de af en
blyantimonleger. gjutna, upphöjda bokstäfver.
för bok- o. tidningstryck o. s. v.
typo|grafī, gr., boktryckarkonst (se
d. o.). -litografī, tryck på
bokpress med djupetsade stenar l.
tryck af omtryck på sten från
boktryck l. träsnitt.
tyrann’, gr., i gamla Grekland
oinskr., ej af folket vald härskare;
grym envåldsherre.
Tyrgils Knutsson, riksförest. i
Sverige 1290/98, halshuggen 1306.
Tyrolen, österr. kronl., grefsk.,
29,287 kv.km., 852,712 inv. Berg:
Alperna. Toppar: Hochvogel,
Ortlerspitz m. fl. Flod.: Rhen,
Inn, Lech, Isar, Adige, Brenta o. a.
Sjöar: Garda-, Bodensjön.
Huf.-näring.: bosk.-sköts., bergsbruk.
Rel. kat. Hst. Innsbruck. Sedan
1814 österr.
Tyrone (tirån), grefsk. i n. Irland,
3,264 kv.km., 150,468 inv. Hst, Omagh.
Tyros, g. geogr., fenic. st. vid
Medelhaf., förstörd 332 f. K. af Alexander
d. st. Nu d. obetydl. orten Sur.
tyrrhēner, gr. namn på etruskerna,
Tyrrhenska hafvet, Medelhaf.
mel. Italien, Sicilien o. Sardinien.
tyr’sos, gr., bakkantinnornas staf.
Tyrtaios (-taj’-), gr. skald i 7:e årh,
f. K. Skr. polit.-krigiska sånger.
tyska förbundet stift. 1815,
omfattade, utom de flesta nuv. ty.
stater, kronlandet Österrike,
Liechtenstein o. Luxemburg-Limburg.
Upphörde 1866.
Tyska Lothringen, se Lothringen.
tyska orden, tyska riddarna,
andl. riddarorden, stift. 1190 i
Ptolemais. Dräkt: hvit mantel
med svart kors. T. o. började
1230 kriget mot preuss.
hedningar, o. förlade, förenade med
svärdsorden i Livland, 1309 sätet t.
Marienburg. 1283 underkastad
Preussen, sedan under polsk
öfverhöghet. Stormast. Albrekt af
Brandenburg förvandlade 1525
ordenslandet till under Polen
länspliktigt hertigd. Senare säte i
Mergentheim. Upplöst 1809 af Napol.
I. 1840 österr. andl. institution.
Jfr. korsriddare, marianer.
Tyska riket, se Tyskland.
Tyska språket o. litteraturen.
T. språk. hör till den stora
indoeuropeiska språkstamm. o. har
sedan äldsta tid delats i två
huf.-munarter: öfver- l. högtyska
(i s. Tyskland, Schwaben, Baiern)
o. lågty. (n. Tyskland,
Neder-Sachsen, Westfalen, Holland), mel.
hka talas de medelty. munarterna
(Hessen, Thüringen, Sachsen, Pfalz,
Nassau m. fl.). Delas efter hist.
utvecklingen, i fornhögty. (800/
1100), medelhögty. (1100/1400)
o. nyhögty. Bland nuv.
själfständiga dialekter må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
