Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställ. gm torr destill. af
galläppelsyra. Anv. i fotografien.
pyro|gēn, gr., af rå karbololja
framställdt, solaroljan likn.
lysämne. — -manī, gr., sjuklig
fallenh. för mordbrandsanläggningar.
Jfr mani. — -mēter, gr., olika
inrättadt instrum. för uppmätande
af mycket höga värmegrader,
ss. i smältugnar o. d. — -morfīt,
min., kristallin., grönt l. brunt
min. af fosforsyr. blyoxid jämte
blyklorid; anv. till framställn. af
bly. — -teknīk, gr.,
fyrverkarkonst (se d. o.).
pyroxylīn, gr., bomullskrut (se d. o.).
Pyrr’a, gr. myt., hustru till
Deukalion (se d. o.).
pyrrhich’ius, lat., två-stafvig
versfot _ _.
Pyrr’on, gr. filos., grundl. af gamla
skeptiska skolan, f. omkr. 37fi f.
K. i Elis, d. 288. Valspråk: Allt
vetande är osäkert.
Pyrr’os, 1) son till Akilleus, dödad
af Orestes. — 2) Kon. i Epeiros,
f. omkr. 318 f. K., kallades af
tarentinerna till hjälp mot
romarne, som han slog 280 vid
Herakleia o. 279 vid Asculum, men led
själf stora förluster. Stupade 272
utanför Argos.
Pyta’goras, gr. filos., f. på Samos
o. d. omkr. 500 i Kroton, dit han
529 öfverflyttat o. där han
stiftade det etiskt-polit. pytagoreiska
förbund., s. höll sig strängt
afskildt fr. mängden, uppställde en
matem.-ontologisk förklaring
öfver världsalltet o. lärde: sfärernas
musik, odödlighet och själavandring.
pytagorēiska| teorēmet: kvadraten
på hypotenusan = summan af
kvadraterna på kateterna (Eukl.
I: 47). — triangel-talen, tre hela
tal, af hka kvadraten på det
största är = summan af kvadraterna
på de båda andra (ex. 3, 4, 5).
Py’teas, geogr. från Massilia, gjorde
omkr. 334 f. K. en sjöresa till
v. o. n. Europa.
Py’thon, se tigerormen.
Py’tia, gr., Apollons prästinna vid
oraklet i Delfoi.
Py’tiska spelen, täflingsstrider, s.
från 586 f. K. t. omkr. 350 e. K.
hvart 5:e år ägde rum i Delfoi.
Py’ton, gr. myt., stor orm l. drake
i Delfoi; dödades af Apollon.
påfve (af lat. papa, fader), ursprungl.
titeln f. hvarje bisk., men sederm.
blott för bisk. i Rom, hkn red.
sed. 4:e årh. ville vara den 1:e
bland de 5 patriarkerna. Yttre
och inre omständigh., list, våld,
polit., munkväsendet, strider med
världsliga härskare o. biskoparne
gjorde påfvemakten småningom
stor, o. därt. bidrogo äfven
missionärerna i västra Europa,
förvirringarna i Italien, pseudoisidor.
dekretalen, Roms anseende som
världsstad, legenderna om Petrus
o. flere kraftfulla påfvar, ss. Leo
I, Gregor. I, Nicolaus I, Gregor.
VII, Innocentius III o. Bonifacius
VIII. Oaktadt p:s flyttning till
Avignon skadade p.-dömets
anseende, segrade det dock öfver
reformrörelsen på koncilierna i 15:e
årh. o. höll stången mot reformat.
i det 16:e, och ännu är p. rom.-kat.
kristenhetens öfverhufvud.
påfågeln, Pavo L., t. hönsfågl. hör.
släkte. Vanl. p., P. cristatus L.,
inhemsk på Ceylon o. i O.-Ind.;
hannen m. praktfulla öfre
stjärttäckare; ända till 1,25 m.
pål|byggnader, först 1854 af Keller
vid Meilen i Zürichsj., men sedan
i andra sjöar och torfmossar i
Schweiz, Tyskld, Italien, Frankr.
m. fl. upptäckta återstoder af
urgamla, på pålverk hvilande
hyddor l. byar fr. yngre stenåldern;
blott få spår af metaller. —
-grafvar, gamla rom., und. kejs.
Hadrianus byggda befästningsverk mel.
Taunus o. Ingolstadt.
påsk, gr., d. af de stora kristna
festerna, s. införts i st. f.
judarnes passah o. firas t. minne af
Kristi uppståndelse. P.-dagen skall
enl. beslutet på kyrkomötet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
