Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pikrinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptagande l. understöd afsedd
truppafd.; ett slags kortspel.
pikrīnsyra, kem., C6 H2 (NO2) 3 HO
= 229, ljusgula nålar, lösl. i
vatten, alkohol o. eter, framställes
gm salpetersyras inverkan på
fenol; anv. i färgerier, till
sprängämnen m. m.
pik’ter, det forna keltiska folket i
Skottland.
piktūr, lat., handstil.
pīkul, vikt: i Kina = 60,11 kg., i
Kokinkina = 62,48 kg., i Japan
= 59,29 kg., i Siam = 58,51 kg.,
i Singapor = 64,71 kg.
pikör, fr., beriden jägare vid
parfors-jakt.
pil, Salix, L., Salicineæ, träd och
buskar, talr. arter, likas bark
innehåller garfsyra o. salicin;
grenarna till flätning, bladen
kreatursfoder; somliga arter
prydnadsväxter.
pilas’ter, fr., se pelare.
Pilātus, bergsknut s. om Luzern v.
Vierwaldstättersjön. Högsta
toppen Tomlishorn, 2,123 m. h.
Pilātus, Pontius, rom. ståth. i
Judeen 26/36 e. K., fällde
dödsdomen öfver Jesus. Enl.
P.-legenden skall han i förtviflan
däröfver begått själfmord.
Pilcomāyo, bifl. t. h. till Paraguay,
1,100 km.
pilgift, vegetab. l. animal. gift, hvari
pilspetsarna indoppas för att göra
såren dödliga, is. curare (se d. o.).
pilgrīm, lat., en s. vallfärdar, is.
till den hel. grafven.
Pilgrim’s prōgress, se Kristens resa.
pillau, orientalisk rätt af kokt, m.
smält smör öfvergjut. ris.
piller, lat., små degiga kulor, hvar
o. en innehåll. en viss mängd läkemedel.
Pillniz, by vid Dresden, 830 inv.
Slott. Konvention 27/8 1791.
pilokarpīn, farm., alkaloid af
Pilocarpus, ett svettdrifvande medel.
Pilōty, 1) Karl v., ty. hist.-mål.,
f. 1826 München, d. 86 ss. akademidirekt.
där. — Hans bror 2) Ferd., hist.-mål.
i München, f. där 1828, d. 95.
pilrot, Maranta L., Marantaceæ, se
arrowroot.
Pil’sen, st. i Böhmen, 68,292 inv.,
berömda bryggerier (pilsneröl).
Pimentell’i, Antonio, en af sv.
drottning. Kristinas gunstlingar, bidrog
t. hennes tronafsägelse o. öfvergång
t. katol. läran.
pimpinell’a L., Umbelliferæ. Vanl.
p., P. Saxifraga, allm., o. P. magna
Pollich, i Europa o. Främre Asien,
officinella. P. anisum, se anis.
pimsten, porös, blåsig, tråd. massa,
s. utkastats ur vulkaner; anv. ss.
slipnings- o. glättningsmedel.
pimstenstuff, se trass.
pinakotēk, gr., målningsgalleri.
pincenez (pängs-), fr. = binockel
(se d. o.).
pincett (pängsätt’), fr., liten tång
med långa, smala armar.
Pin’daros, gr. skald, f. 522 f. K. i
Tebe, d. 442 Argos. Framst, lyr.;
skr. segerhymner m. m.
Pin’dos, berg i Grekld mel. Epeiros
o. Tessalien, ända t. 2,200 m. h.
Pin’ero, Arth. Wing, eng. dram.
förf., f. 1855 London, skr. bl. a.
The money spinner, Second mrs
Tanqueray m. fl. dramer, af lika
några blifvit uppförda i Sverige.
Pinerōlo (fr. Pignerol), st. i öfre
Italien v. foten af Alperna, 18,250 inv. Bisk.
Pingré (pängrē), Alex. Guy, fr.
astron., f. 1717 Paris, d. 96 där.
Skr. om kometerna.
pingst, gr., ford. jud. tacksägelse- o.
skördefest 50 dagar efter påsk, i
kristna kyrkan d. 3:e af de stora
helgerna, t. minne af den Hel.
andes utgjut. öfv. apostlarne.
pingvīn, Aplenodytes patagonica
Forst., hör till gumpfotade
fåglarnas ordn., 1 m., i stora skaror
vid antarktiska öar.
pīnje, Pinus pinea L., Coniferæ, i
Italien o. Grekld; frukterna stora
s. mandlar, ätbara.
pinsback, en af koppar o. zink
bestående legering, liknande guld.
Pinsk, st. i v. Ryssland vid Pina,
27,938 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
