Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mézières ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gngr) förstor, föremålet. Enkelt
m., se lup.
mil, vägmått: i Danm. 7,532 km.,
Engld; landm. 1,609 km., sjöm.
1,855 km.; Frankr.: gam. lieu 4,455,
ny 10 km.; geogr. 1. ty. m. 7,420
(= 1/15 ekvat. grad), Holld 1 km.,
Ital. 1 km., N.-Amer. 1,609 km.,
nordty. förb. 7,5 km. (sed. 1873),
Norge 11,297 km., Portugal (legoa)
5 km., Ryssld (verst) 1,067 km.,
sjöm. = eng. sjöm., Span. (legua)
6,687 km., Sverige: gam. mil 10,689
km., nym. 10 km., Österr. 7,586 km.
mila, m. mossa, torf l. kolstybbe
betäckt, i regebundna lager lagd
hög af trä l. stenkol f. bränning
af träkol l. koks.
Milan I, kon. af Serbien (af dynast.
Obrenovitj), f. 1854, furste 68,
82 konung, abdik. 89, d. Paris 01.
G. m. Natalia Kescko (f. 58),
rysk öfverstedotter o. fr. henne skild 89.
Milāno, lat. Mediolanum, it. st.
i Lombardiet v. Olona, med
område 491,000 inv. Palats,
domkyrka, muséer, akad., observat.,
målningsgallerier (bl. a. palatset
Brera), betydl. hand. o. industri.
Milētos, gr. (lat. Milētus), g. geogr.,
st. i Karien vid Egeiska haf., 494
f. K. förstördt af perserna.
milīs, lat., ungef. = landstorm; i
Frankr. det 1871 upplösta
nationalgardet, i Engld större delen af
landtarmén.
militarism’, nylat., soldatväsendets
förhärskande o. gynnande.
militär, fr., soldat l. saml. af soldater.
Militärgränsen, ford. österr.-ung.
gränslandet mot Turkiet, 1881
införlifvadt med Kroatien-Slavonien.
Miljūtin, Dmitri Alexejev., ry. gref.
o. statsm., f. 1816 Moskva, 62
krigsmin., reorganiserade ry.
armén, gmförde 74 allm. värneplikt,
78 gref., 98 generalfältmarsk.
miljö, fr., medelpkt, omgifning,
verksamhetsområde.
Mill, John Stuart, eng. filos. o.
statsekonom., f. 1806 London, d.
73 Avignon. Utilitarie o. positivist.
Förf., af största värde hans Logik.
Millais (-lä), John Everett, eng.
genremål., f. 1829 Southampton,
d. 96 London.
Millau (mijå), fr. st. vid Tarn, 18,701
inv. Fabr.
mille, lat., tusen. Pro m., för
tusen; tecken 0/00.
millefiore, it., glasmosaik af
smnsmälta, olikfärgade glasstänger.
Milles, Vilh. Karl Emil, bildh., f,
i Lagga, Sthms l. 1875. Arb.: Ung
flicka (00), Salome (01), Sten Sture
(skiss) m. fl.
Millēsimo, it. st. vid Bormida,
1,505 inv. Sl. 13—14/4 1796.
Millet (mijä), Jean Franç., fr.
landskapsmål., f. 1815, d. 75 vid
Fontainebleau. Hans mest berömda
duk är Angelus.
milliard, fr., = 1000 millioner.
milligram, fr., = 0,001 gram.
Millimēter = 0,001 meter.
milliōn, lat, 1000 X 1000.
Millöcker, Karl, österr. komp. f.
1842 Wien, kapellmäst. där, d.
99. Skr. operett. Tiggarstudenten,
Bellevilles mö, Gasparone m. fl.
Milne-Edwards (millnedvār), Henri,
fr. naturforsk., f. 1800 Brügge, d. 85 Paris.
Mīlo, ford. Melos, den västligaste
af de gr. Kykladerna, 162 kv.km.,
omkr. 5,310 inv. Hst. M.
Mīlo, Titus Annius, rom. folktribun
57 f. K., d. 48.
Milōn, gr. atlet fr. Kroton omkr.
520 f. K.
milrēis, port. guldmynt = 1000
reis = omkr. 4 kr., i Brasilien
silfvermynt = 1,80 kr.
Milti’ades, athen. fältherre, segr.
490 f. K. vid Maraton, d. i fängelse 489.
Milton (miltn), John, eng. skald,
f. 1608 London, d. 74. Skr.:
Paradise lost m. m.
Milutinōvicz (-vitsch), Simeon, serb.
skald, f. 1791, d. 48 Belgrad.
Skr. sorgesp. Obylicz m. m.
Milwaukee (-wåki), största st. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
