Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Melingue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man sig en m:s plan utsträckt till
det skenbara himlahvalfvet,
bildar dess skärn. därmed platsens
himmels-m. l. middagslinje, vid
hkns passerande alla stjärnor
(äfven solen) uppnått sin största höjd
öfver horisonten. Magnet, m., det
vertikala plan, s. man kan tänka
sig lagdt gm en i horisontalplan,
fritt sväfvande magnetnåls
längdriktn., bildar alltid en vinkel
(deklination) med den astronom, m.
meridiāncirkel, astron., instr., best.
af en tub, s. rör sig i meridianplanet
kring en vågrät axel o. en
därmed förenad graderad cirkel.
Mérimée (-rimē), Prosp., fr. förf.,
f. 1803 Paris, 53 senator, d. 70 Cannes.
Skr. nov., dikter, hist. arb. m. m.
merīno, fårart; kypradt kamullstyg.
merīt, fr., förtjänst.
merkantīl, lat., hör. till handel.
-systemet, den åsikt inom
statshushålln. und. 17 o. 18 årh., att
handeln utgör grundvalen f.
nanationalrikedom. o. att den bör
understödjas gm skydd för den
inhemska industr., befordran af
utförsel, handelsfördrag, kolonialpolitik,
beviljande af privilegier m. m.
merkaptāner, kem., svafvelhalt. org.
föreningar med intensiv löklukt.
merkatorsprojektion, kartprojektion,
uppkallad eft. den belg.
geogr. G. Mercator (se d. o.), i
hkn paralleller o. meridianer bilda
räta vinklar mot haa.
Merkūrius, 1) rom. myt., handelns
gud, grekernas Hermes (se d. o.).
— 2) Alkemisternas benämn. på kvicksilfver.
Merkūrius, astron., den solen
närmaste planeten med 4,900 km.
ekvatorialradie, 70/215 mill. km.
fr. jorden, i medeltal 57,6 mill.
km. från solen; omloppstid 88
dagar; utan måne.
Merle d’Aubigné (märl dåbinjē),
Jean Henri, schweiz. hist., f. 1794
Genève, d. där 71. Skr.: Hist.
de la réformation m. m.
Merlin, i gamla brit. sagorna
omtalad trollkarl.
Mēroë, g. geogr., etiopiskt rike i
Nubien o. Abessinien vid öfre
Nilen. Präststat. Kgn valdes bland
prästerna. Hst. M.
merovin’ger, 1:a kon.-ätten i
Franken; stamfar Merovig l. Meroveus
(448/57); försvagades gm inre
tvister o. våldsgärningar; förlorade
makten till de karolingiska
majores domus; den siste, Childerik
III, störtad af Pipin den lille 752.
Merseburg, reg.-distr. i prov.
Sachsen, 10,207 kv.km., 1,255,244 inv.
Hst. M. vid Saale, 20,023 inv.
Domkyrka, fabr.
Mersen, holl. by nära Maastricht.
Fördrag 870.
Mersey (mörsi), eng. fl.,
uppkommer af Tame o. Goyt, utf. v.
Liverpool i Irl. sj., 120 km.
Merv, oas i Central-Asien i s.
Turkistan. St. M., 3,926 inv.
mesallians’, fr., giftermål m.
person af ringare stånd.
mesān, sjö., m.-mastens gaffelsegel.
-mast, aktersta masten på ett
3-mastadt fartyg l. en galeas.
Me’sched, hst. i pers. prov.
Korasan vid Tetschend, 60,000 inv.
Moské, handel.
Mes’mer, Friedr. Ant., ty. läkare,
f. 1733, sed. 78 i Paris, d. 15.
Grund. läran om animala
magnetismen o. om magnet. kurer.
mesogōtiska, se gotiska spr.
Mesopotāmien, ford. namn på
landet mel. öfre Eufrat och Tigris; nu turk.
mesozōiska perioden, 3:e afd. i
jordens utvecklingshistoria, innefattar
krit-, jura-, triasformationerna.
messa di voce (-vå’tje), it., tonk.,
röstens gradvisa till- o. aftagande
i sång (< >).
Messalina, Valeria, rom. kejs.
Claudius’ 1:a gemål, grym o. sedeslös,
mörd. 48 e. K.
Messel, Alfr., ty. arkitekt, den
förnämste på sin tid, f. 1853, d. 90.
Warenhaus Wertheim i Berlin m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
