Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mabillon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Englands statsförf., s. den 15/6 1215
gm adeln o. prästerskap. aftvangs
kon. Johan utan land.
magnāt, lat., storman, medl. af
ung. riksdagens 1:a kammare l.
öfverh. (m.-tafeln).
Magne (manj), Pierre, fr. statsm.,
f. 1806, fl. gngr fin.-min., d. 79.
Magnēsia, g. geogr., st. i Lydien
v. Hermosfl. Slag 190 f. K.
magnēsia, kem., metallen
magnesiums oxid, MgO = 40,
uppkommer gm förbränn. af magnesium,
framställes i stort gm glödgn. af
basiskt kolsyr. m. Hvitt, luckert
pulver, svårsmält, löses obetydl. i
vatten, lätt i syror; anv. ss.
motgift v. arsenikförgiftn., v.
cementfabr. o. vid framställn. af eldfast
tegel. — M. alba, basiskt kolsyr.
m., anv. ss. medel mot magsyra.
magnēsia-mjölk, bränd, i ljumt
vatten löst magnesia; medel mot
arsenik- o. kvicksilfverförgiftn.
magnesīt, min., MgCO3 = kolsyrad
magnesia, färglöst, gulakt. l. grått
mineral, kristalliniskt kornigt. I
Steiermark, Schlesien; anv. t.
fabrikation af eldfast tegel.
magnēsium, kem., Mg=24, metall.
element, silfverhvitt, smidbart,
förbrinner i luften m. intensiv
låga (magnesiumljus), först framst.
1828 af Bussy. Eg. vikt = 1,75;
anv. t. fotografi i mörkt rum.
magnēt, se magnetism.
magnetisk induktion, se magnetism.
magnetisk järnmalm, se järnmalmer.
magnetism’, egenskapen hos bl. a.
magnetisk järnmalm (naturl.
magnet) att draga t. sig järn, kan
öfverflyttas på stål, s. därigm
förvandlas till konstgjord
magnet. En i midten upphängd, i
horisontalplanet fritt rörl., tunn
magnet kallas magnetnål o.
visar m. starkast vid ändarna l.
polerna, af lika den, som visar mot
norr, kallas nord-, den andra
sydpol. Närmas 2 magnetnålar haa,
draga de oliknämnda polerna haa
t. sig, medan de liknämnda bortstöta
haa. Om en magnet
närmas ett stycke järn, blir äfv. detta
för tillfället magnetiskt (magnetisk
induktion). Utom på järn
utöfva magneter magnetiska
verkning, äfv. på nickel, kobolt,
mangan m. fl., på andra ämnen
däremot verka de bortstötande
(diam.). Jfr elektromagnetism.
magnetisör, person, s. hos andra
framkallar magnetisk sömn, hypnotisör.
magnet|kis, min., bronsgult,
metallgläns, magnetiskt min. af järn o.
svafvel; Falun, Kongsberg, Klefva,
Baiern, Sachsen; anv. t. framst. af
järnvitriol o. svafvelsyra. -nålar,
fys., fritt, horisontalt sväfvande,
långsträckta magneter, s. i följd
af jordmagnetismens inverkan
ständigt intaga sma läge.
magnēto|elektricitēt, fys., den
elektr. ström, s. uppkommer i en
sluten ledare, när denna hastigt
närmas till l. aflägsnas från en
magnetpol. -elektriska maskiner,
fys., induktionsappar., i hka elektr.
strömmen alstras gm
induktionsrullarnas hastiga rörelse framf.
polerna t. en l. flere starka
magneter. Mest bekanta Siemens &
Halskes. -mēter, gr., fys., instr.
t. bestämmande af jordmagnetismens
period. förändringar o. dess intensitet.
magnetpoler, se magnetism.
magni’ficat, lat., »han lofprisar»;
den i kat. kyrkan vid vespern
sjungna lofsången; Luk. 1:46 o. f.
magni’ficus, lat., präktig, ståtl.;
benämn. på sv. universitetens rektorer.
magnōlia L., Magnoliaceæ. I ö.
Asien o. N.-Amerika förekom, träd
m. praktfulla, ofta vällukt. blommor.
Magnus, sv. kgr o. prinsar: 1)
M. Ladulås, son af Birger jarl, f.
1240, reg. 75, upprätthöll
landsfriden, däraf namnet, införde gm
Alsnö stadga omkr. 1280 världsl.
frälset (se d. o.), d. 18/12 1290
Visingsö. — Hans sonson 2) M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
