Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - La Mancha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befäst. Första privil. 1413, sv.
sdna 1658, förnyade 1663. Slag
14/7 1677.
Landsort, sydligaste udden af
Södertörn. Fyr-, lots-, telegraf- o.
tullstation.
landsting, 1) i Sverige ford. inom
hvarje landskap af dess frie män
best. lagstift., lagskipande o.
förvaltande församl.; nu inom hvarje
län af valda ombud för dess
städer, härad l. tingslag bildad
myndighet, s. äger att besluta om
frågor rör. länets allm. hushålln.,
jordbruk o. näringar, hälsovård
m. m.; 2) i Danmark riksdagens
1:a kammare.
landstorm, den del af ett lands
väpn. styrka, s. i sista hand och
und. krig uppbådas t. eget lands
försvar.
landtbruk, yrke, omfatt. jordbruk,
husdjurs- och trädgårdsskötsel,
skogshushålln. o. diverse
binäringar, ss. socker- o. stärkelsetillv.,
brännvinsbränning, mejerihandtering,
tegelslagning o. s. v. L.
är lika gammalt s. kulturfolkens
hist. — -s-institut, högre läroverk
f. undervisn. i till jordbruket hör.
kunskaper. I Sverige finnas 2 l.:
Ultuna o. Alnarp. — -skolor,
lägre undervisningsverk i landtbr.
o. därtill hör. ämnen. I Sverige
finnas 20 statsunderstödda
landtbruksskolor och 29
landtmannaskolor, de senare särsk.
afsedda f. hemmansägaresöner.
landtdagar, benämn, på lagstift.
församl. i de särsk. ty. staterna
samt Finld.
landtmannapartiet, benämn. på
ett 1867 i 2:a kamm. bild. parti,
hvars hufvudprogram varit
grundskatternas afskrifn. o.
indelningsverkets ombildning. Delades 88
i gamla och nya l.
landtmarskalk, sed. 1625 benämn.
på sv. ridderskapets och adelns
ordför. und. ståndsriksdagarna.
landtvärn, 1) i Sverige utskrifn.
und. 1807/08 års krig af alla
vapenföra män mel. 20 o. 25 år;
2) i Preussen sed. 1813 arméns
organisationsform. Jfr värnplikt.
landå, fr., 4-sitsig vagn m. på
midten delad kur att fälla ned.
Lanfranco, Giov., it. mål. o.
kopparstick., f. 1581 Parma, d. 47
Rom.
Lanfrey (langfrä), Pierre, fr. hist.,
f. 1828 Chambéry, d. 77 Pau.
Skr.: Historie de Napoleon I
(öfvers. på sv.) m. m.
Lange, Tomas, dan. novell., f. 1829
Köpenh., 83 tit.-prof.
Lange, 1) Karl (pseud. Phil.
Galen), ty. romanförf., läkare, f.
1813 Potsdam, d. där 99. Skr.
bl. a.: Der Irre v. S:t James
(öfvers. på sv.) 2) Algot, operasång.,
f. i Kalmar 50, anställd vid
operan i Sthlm 78/84, i Khamn 84/95.
Sed. som sånglärare, d, 04.
Langebek, Jak., dan. hist., f. 1710
Nörrejylland, 48 geheimearkiv.,
d. 75. Skr.: Script. rer. dan.
medii ævi m. m.
Langeland, dan. ö i Östersj. och
Stora Belt, 275 kv.km., 18,995 inv.
Hst. Rudkjöping.
Langenbeck, Bern. Rud. Konr. v.,
ty. kir., f. 1810 Hannover, t. 82 prof.
i Berlin, d. 87 Wiesbaden. Förf.
Langenbielau, största byn i preuss.
Schlesien, 19,125 inv. Slott, fabriksort.
Langensalza, st. i preuss. Sachsen
v. Salza, 12,546 inv. Slag 27/6 1866.
langett’, fr., ett slags broderi på uddar.
Langfjeldene, den bergsträcka, s.
delar Norge i det östan- o. västanfjeldska.
Langhans, 1) Karl Gotth., ty.
arkit., f. 1733 Landshut, d. 08
Berlin, där han byggde Brandenburgertor.
— Hans son 2) Karl Ferd.,
arkit., f. 1781 Berl., d. där 69.
Operhus. o. kejs. palats, i Berlin.
Langlet (-lē), 1) Em. Vikt., arkit.,
f. 1824 Borås, d. 98 Spetebyhall,
Södermanland. Borgersk. änkhus
i Sthm, Pauli kyrka i Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
