Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jostedalsbräen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställes vanl. ur järnmalmer
(se d. o.). Olika slags j.: 1)
Tackjärn, hvitt l. grått, sprödt, inneh.
2/4,6 °/o kol, erhålles gm malmens
nedsmältning i masugnar m. kol
l. slaggbildande ämnen. 2)
Smides- l. stångjärn, ljusgrått,
mjukt, kolhalt 0,05/0,4 °/o, beredes
af tackj. gm bortbränning af större
delen af dess kolh.; ant. i härd
(friskning l. färskning), i flamugn
(puddling) l. gm inpressn. af luft
i det smälta järnet
(bessemermetoden). 3) Stål, hvitt,
smidbart i glödningshetta, kolhalt 0,6/2
°/o, framställes af tackj. gm
bortbränning af dess kolh. (vanl. enl.
bessemermet.), kan härdas gm
hastig afkyln., men blir åter smidigt
gm upphettn. o. långsam afsvaln.
— J. är lättlösl. i syror, oxiderar
i luften till rost. Eg. v. 7.88, smältp.
1000°/1800°. J.- tillverkn. störst i
Engld, of. 15.2 mill. tons årl., i
Sverige omkr. 5 mill. tons årl.
Järnbäraland, ford. namn på en
del af Dalarna.
järnglans, se blodstensmalm.
järnkontoret, inrättn. i Sthm, s.
har till ändam. att m. penningar
bistå järnbruksägare, grundl. 1747.
järnkorset, preuss. orden, stift.
1813, förnyad 70, 2 kl. o. storkors.
järnkronan, de longobard. kgrnes
krona, m. en järnring innanf.
guldringen, förvaras i Monza.
järnkroneorden, stift, af Napol. I
1805, upphäfd 14, förnyad 16 af
af Österr. 3 kl.
järnmalmer, min., hvarur järn i
stort framställes. De viktigaste
äro: svartmalm l. magnetisk
j., fören. af järn o. syre, järnsvart,
metallglänsande, ger svartgrått
pulver, drages af magneten;
järnglans l. blodstensmalm, fören.
af järn o. syre (järnoxid), lik
föregående, ger rödbrunt pulver;
järnspat, kolsyrad järnoxidul (i Engld);
sjö- o. myrmalm, järnoxidhydrat
på botten af sjöar o. myrar.
Järnmasken, hemlighetsfull person,
s. hölls fången först i Piemont o.
sed. 1698 i Bastiljen, d. där 1703.
Bar ständigt en svart sammets-
(ej järn-)mask.
Järnporten, se Demir-kapu.
järnvitriol, svafvelsyrad järnoxidul,
Fe SO4, erhålles af svafvelkis, anv.
i färgerier, vid tillverkn. af bläck, läder m. m.
järnväg, med järn- l. stålskenor
belagd väg, användes först vid
bergverken, men fick sin största
betydelse, när lokomotivet
började användas till fortskaffande af
laster på skenorna. Den första
j. i Engld: Liverpool—Manchester,
öppnad 1830. I Sverige d. första
j.: Örebro—Ervalla (1856). 1909
upptogo j. i Sverige 13,531 km.
järnåldern, förhist. kulturperiod
(efter bronsåldern), und. hkn
vapen o. verktyg förfärdigades af
järn. Varade i norden från omkr.
början af vår tidräkning till
midten af 11:e årh.
järpe, Bonasa betulina, af ordn.
hönsfåglar, 39 cm. lång, i n. och
mel. Europa, välsmakande kött.
Järta (förut frih. Hierta), Hans,
statsm., förf., f. 1774, deltog i
riksd. 1800 ss. ifrig oppositionsman,
afsade sig adelskap. o. antog
namnet J., förf. 09 ss. sekret. i
konstitut.-utsk. den nya
grundlagen o. blef statssekr. för
finanserna, landsh. 12/22, d. 47 ss.
riksarkivarie.
jäsning, allm. benämning för en
följd af förvandlingar, s, vissa
organiska ämnen undergå genom
inverkan af s. k. ferment (se d.
o.). J. består nästan alltid däri,
att molekylerna sönderdelas i
enklare molekyler, t. ex. stärkelse
i drufsocker, drufsocker i
alkohol och kolsyra, mjölksocker i
mjölksyra o. s. v.
jäst, smutshvit massa, s. verkar ss.
ferment vid jäsning och
framkallar densamma. Und. jäsning vid
lägre temp. bildas underjäst
på kärlets botten, vid högre temp.
öfverjäst ss. skum på vätskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
