Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Iglau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatten. Flere nyanser: fr. mörkblått
till violett o. gråblått. Olika slag:
ostindisk (den bästa), javansk,
amerikansk.
indikatīv, lat., spr., angifvande modus.
indikātor, lat., instr. till uppmätn.
af ångtryck.
indirekt’, lat., medelbar.
Indiska arkipelāgen l. Malajiska
arkip., den sydostasiat. övärlden
mel. Bortre Indien o. Australien.
Delar: Molukkerna, Banda,
Amboina, Temate, Filippinerna,
Sumatra, Java, Borneo, Celeber, de
små Sundaöarna m. fl. holl., eng.,
span. o. port. kolonier.
Indiska hafvet, del af världshafvet
mel. Asien, Afrika, Stilla h. och
Södra ish. 74 mill. kv.km. Vikar:
Röda h., Pers., Arab., Bengaliska
viken. Öar: Madagaskar,
Komorerna, Amiranterna, Seychellerna,
Maskarenerna, Malediverna,
Lakkadiverna, Andamanerna,
Nikobarerna, Ceylon, Sumatra.
indiskrēt, fr., obetänksam,
ogrannlaga. -ion, obetänksamhet, brist
på grannlagenhet.
indispensābel, fr., oundgänglig.
indispo|nērad, lat., ohågad,
opasslig. -sition, opasslighet,
illamående.
indisputābel, fr., obestridlig.
in’dium, metall, uppt. 1863 gm
spektralanalys. Förekommer i zinkmalmer.
individ, lat., enskild varelse.
-ualitet, det för en varelse
egendomliga. -ualisēra, bestämma ngt i
o. för sig. -uell’, det utmärkande
för en i.
indo-européer, kollektivnamn för
de folk, s. tillh. den s. k.
indo-europeiska spr.-stammen: grek.,
kal., kelt., illyr., germ., slav.,
litauer, indier, iraner, armenier.
I:s hemort är Centr.-Asien,
hvarifr. de vandrade åt väster.
indol|ens’, lat., likgiltighet,
viljelöshet. -ent, likgiltig, viljelös.
Indōr, brit. vasallstat i mel. Indien,
24,624 kv.km., 850,690 inv. Hst. I.
Indre (ängdr), biflod till Loire, 245
km, l. — Dep. I., 6,795 kv.km.,
288,788 inv. Hst. Châteauroux.
— I.-et-Loire, depart., 6,114
kv.km. 335,541 inv. Hst. Tours.
inducēra, lat., införa, draga slutsats.
Induktion, log., slutande fr. det
enskilda till det allmänna; fys.,
uppväckande af en elektr. ström
gm inverkan af en annan elektr.
ström l. en magnet.
indulgens’, lat., efterlåtenhet.
in dup’lo, lat., i två exemplar.
Indus l. Sind, fl. i Främre Ind.,
uppr. på Kailasbergen i Tibet,
utf. i Arab. hafvet. Delta 3,180
km. l. Omr. 960,000 kv.km.
industrī, lat., eg. flit, näringsflit,
allt arbete, hvarigm råvaror
förädlas. -ell, s. har afs. på
näringsfliten. -ös, idog, flitig.
industriutställning, utställn. af en
stads, ett lands l. hela världens
industriprodukter. Världsutställn.:
London 1851, Paris 55, London
62, Paris 67, Wien 73,
Philadelphia 76, Paris 78, Sydney 79,
Melbourne 80, Paris 89, Chicago 93,
Paris 00, St. Louis 04, Bryssel 10.
Skandinaviska I.: Sthm 66, Köpenh. 72.
inēdita, lat., ännu icke utgifna
skrifter.
in effi’gie, lat., se effigies.
inert’ia, lat., tröghet.
in exten’so, lat., fullständigt.
infallīb|el, fr., ofelbar. -ilitēt,
ofelbarhet.
infām, lat., ärelös, nedrig, usel.
-ī, vanära, skändlighet, nedrighet.
infant’ o. infanta, i Span. tit. på
prinsar o. prinsessor af det k. huset.
infanterī, fr., fotfolk.
infektion, lat., smitta.
infektionssjukdomar, uppstå gm
upptagande af smittämnen i
organismen, vanl. m. akut förlopp:
mässling, skarlakansfeber, koppor,
kolera, tyfus m. fl.
infernālisk, lat., djäfvulsk.
inficiēra, lat., smitta.
in fidēm, lat., se fides.
infiltration, nylat., gmdränkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
