Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Galileis kikare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade romarne förlorat G. o. german,
stammar där bildat ett nytt rike, se
franker, Frankrike.
Galliēnus, Publ. Licinius, rom.
kejs., son till kejs. Valerianus o.
sed. 253 dennes medregent, kejs.
60, mördad 68 utanför Milano.
Gallifet, Gaston Alex. Aug. de,
markis, ber. fr. kavallerigen., f.
1830, utmärkte sig i fr.-ty. kriget
70/71 särsk. vid Sedan, krossade
kommun-uppr., en tid krigsmin., d. 09.
gallikanska kyrkan l. den kat.
kyrkan i Frankrike har gent emot
påfven sökt bevara sin nationella
själfständighet dels gm
pragmatiska sanktionerna 1270 o. 1438,
dels gm konkordatet 1516, likt
delade kyrkans rättigheter mel.
påfven o. kon., dels gm de 1682 till
rikslag upphöjda 4 resolutionerna:
1) att påfv. i världsliga ting ej
har någon makt öfver kgr o.
furstar, 2) att han i andliga ting är
underkastad allm. kyrkomötens
beslut, 3) att han är bunden af i
Frankrike gällande stadgar o.
lagar för kyrka o. stat, 4) att hans
dekret, så framt de icke gillas af
kyrkan, ej äro ofelbara o.
oföränderliga. Gm vatikanska
kyrkomötets beslut 1870 om påfvens
ofelbarh. o. fr. biskoparn.
underkastelse torde de 4 resolution,
efter nämnda år varit utan all
kraft o. verkan.
Gallip’oli, 1) befäst it. st. vid
Tarantovik., 13,552 inv. Hamn.
2) befäst hamnst. i Turk., vid
Hellesponten, omkr. 30,000 inv.
gallisering, se vin.
gall’ium, kem., metalliskt element,
uppt. 1875 af Lecoq de
Boisbaudran, blåhvit, hård, smidbar, lösl.
i saltsyra, kalilut, ammoniak. Eg.
v. 5,95, smältpkt 30°; förekommer
i zinkblände.
gallmygga, Cecidomyia, Diptera,
skadeinsekt. Larven till C. juniperina
åstadkommer på enbuskar
de s. k. kikbären, larven till
C. destructor förstör, is. i
N.-Amerika, hvetestånd.
gallomanī, öfverdrifven beundran
för allt franskt.
gallon (gall’ön), eng. rymdmått
(= 8 pints = 32 gills = 4,54 l).
Galloway (gäll’owe), ländsk, o. halfö
i s. v. Skottld.
gallstekel l. galläpplestekel,
Cynips, Hymenoptera, ent., lägger
sina ägg under växternas
öfverhud o. förorsakar därigm
bildandet af galläpplen.
gallsten, läk., stenartade bildning,
i gallblåsan, hka understundom
tillstoppa gallgångarna samt
framkalla gulsot o. häftiga smärtor
(gallstenskolik). Vanl. hos
fruntimmer, s. snöra sig. Botemed.:
smärtstillande medel, karlsbad-vatten.
Gall’us, 1) Caj. Vibius
Trebonianus, rom. kejs. 251, dödad af
egna soldater 53. — 2) G. den
helige, missionär i Alemannien 595,
d. omkr. 627. Grundade klostret
S:t Gallen i Schweiz.
gall’us, se kamhönssläktet.
gall’ussyra, galläpplessyra,
C7H6O5, färgl., i vatten o. alkohol
lösl. kristaller, framställes gm
garfsyras sönderdelning medels
jäsn. l. syror. Anv. i fotografien
o. till att fälla guld ur dess lösningar.
galläpplen, egendomliga bildningar
på vissa växter i följd däraf, att
gallsteklar lägga sina ägg under
barken. De viktigaste g. bildas
på grenskotten till galläppleeken.
galmeja, min., mer l. mindre
färgadt mineral af kolsyrad zinkoxid
o. zinkoxid, förekom, i Sachsen,
Schlesien, vid Aachen o. s. v.
Anv. till framställning af zink.
galōn, fr., band af guld- l.
silfvertråd, is. på uniformer.
galopp’, fr., hästens snabbaste lopp,
fyrsprång. G. l. galloppād, ett
slags dans i 2/4 takt. -ēra, springa
l. rida i g.
Galt, Peder, dan. amiral, f. omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
