Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flandrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flossa, väfnad med rätsidan täckt
med olikfärgade ulltofsar.
Flotow, Friedr. v., ty. komp., f.
1812 Mecklenb., d. 83. Komp.
oper. Stradella, Martha,
Storfurstinnan (alla 3 uppf. i Sthm) m. m.
flott, sjö., flytande. Blifva f.,
komma af grund.
flotta, sjö., en större samling
krigsskepp und. en gemensam chef;
flere handels- l. fiskarefartyg
seglande tillsammans.
flottilj’, fr., sjö., en liten flotta.
Flüe, Nikol., schweiz. eremit, f. 1417
Unterwalden, d. 87, kanoniserad 1669.
Flüela, sidodel till Davos (se d. o.).
Flüelen, schweiz. by i kant. Uri,
v. Vierwaldstättersjön o. S:t
Gotthardsbanan, 941 inv.
flugan, Musca, Diptera, zo.,
tvåvingad insekt m. sugmun o. korta
spröt. Hit höra bl. a. fönster-f.
(M. domestica), med gråaktig,
luden kropp, stora rödbruna ögon,
smnsatta af mer än 4,000 fasetter,
o. mel. klorna en sugboll, fylld
med en klibbig vätska, medels
hvilken djuret håller sig fast;
spy-f. (M. vomitoria), glänsande
blå m. svarta vingar; kött-f.
(M. carnaria), föder lefvande ungar,
m. fl.
flugfällan, se Dionæa.
flugsnapparen, Muscicapa L.,
Sylvidæ, orn., har kort, bred,
nedtryckt näbb med skarp rygg o.
ett hak bakom spetsen,
näsborrarna täckta med borstlika fjädrar,
korta ben, långa vingar,
medelmåttig stjärt; vistas i skogar,
parker; lefver af insekter. Flyttfågel.
Brokiga f., M. atricapilla L. o.
grå f., M. grisola L., allm. öfver
hela Sverige. Halsbands-f.,
M. collaris Bechstein, allm. på Gottland.
flugsten = metall. arsenik.
flugsvamp, se Agaricus.
flu’idum, lat., hvarje ämne, s. är l.
kan tänkas i flytande form.
fluktu|ation, lat., vacklande,
ostadighet, föränderlighet. -era, vara
ombytlig, vackla, stiga o. falla, växla.
flundran, Pleuronectes L.,
Pleuronectidæ, ikt., har nästan
rutformig kropp, ögonen merendels på
den färgade sidan, skillnaden mel.
dem liten, käkarna o. tänderna
mer utbildade på den ofärgade
än på den färgade sidan, tänderna
i enkel rad, rygg- o. analfenans
strålar enkla, afrundad l.
trubbvinklig stjärtfena med tvåklufna
strålar. Vanliga f., P. flesus L.,
allm. vid Sveriges kuster ända
upp i Bottniska viken, rödspottan,
P. platessa L., allm. ända
till norr om Sthm, sandskäddan,
P. limanda L., allm. vid
västra o. södra kusterna, sparsamt
vid östra.
fluōr, kem., Fl = 10, element, s. i
naturen end. förekommer förenadt
med metaller, företrädesvis
kalcium (flusspat).
fluoresceïn, kem., C20H12O5=332,
uppkommer genom ftalsyreanhydrids
upphettn. med resorcin;
mörkrödt pulver; lösl. i alkohol
o. eter; bildar med brom
tetrabromfluoresceïn, s. anv. till
färgning af ylle o. siden.
fluorescens’, fys., vissa kroppars
egenskap att, i det de absorbera
ljus, själfva lysa m. egendomligt
färgadt sken.
fluorvätesyra, kem., HFl = 20, s.
erhålles gm fluormetallers
upphettning medels svafvelsyra, är en
i vatten löslig, i luften starkt
rykande o. ytterst frätande, färglös
gas. Med undant. af guld, platina
o. bly lösas alla metaller af f.,
hkn i följd af sin förmåga att lösa
silikater användes t. etsning af
glas. Högst giftig.
fluss, patol., afsöndring af serös
vätska från vissa organ. Kallas
nu vanligen katarr.
flusser, tekn.-kem., åtskilliga ämnen,
s. tillsättas svårsmälta ämnen för
att göra dem mera lättsmälta.
fluss-spat, min., färglöst, gråbrunt,
grönt, blått l. rödt, tätt, kornigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
