Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drance ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dschelâl eddin Rumi, Mevlana,
pers. skald, f. 1207, d. 73.
Orientens störste mystiske skald. Skr.
Mesnevî Divan m. m.
Dschesair, turk. prov., omfattande
Rodos, Kos, Kios, Mytilene m. fl.
öar i Egeiska hafvet. Hst. Rodos.
Dschidda (Djedda), arab. st. vid
Röda hafvet, 75 km. från Mekka.
30,000 inv. Hamn.
Dschiggetai l. Kiang, Equus
hemionus Gray, halfåsna, 2 m. l.
med svansen endast i spetsen
tagelbeklädd o. kroppen grå l.
isabellafärgad utan tvärstrimmor,
Centr.-Asien, jagas för köttets o.
fettets skull, finns ej tam.
Dschilolo, Gilolo l. Halmahera,
Molukk-ö, 17,998 kv.km., hög o.
vulkanisk. Yppig trop. flora. Inv.
alfurer. Und. holl. öfverhöghet. Hst. D.
Dschingis-kan (Djingis-kan), eg.
Temudschin, mongol. eröfr., f.
1160, eröfr. från 1209 delar af
Kina, Turkestan m. m., d. 27.
Dschinni, (Djinni), st. i v. Sudan
vid Niger. 10,000 inv. Betydlig handel.
Dschirdsche (Girge), st. i Öfre
Egypten vid Nilen. 17,613 inv. Rom.-kat. kloster.
Dschogdschokerta (Djodjokerta),
holl. residensskap på Java. Hst. D.
vid Upak. 58,269 inv.
Dscholof (Jolof), negerfolk i
Senegamb. Ford. egen stat, nu sex
små riken under fr. inflytande.
Dschuba, fl. i ö. Afrika, utf. i
Indiska hafvet.
Dschumna, se Djamna.
dschunk l. junk, kines. fartyg
med hög för o. akter samt segel af mattor.
Dschungariet l. Songariet, under
Kina lydande landsk. i Hög-Asien
mel. Altai och Tian-schan. Befolkn.
kalmucker o. kirgiser. Hst. Kurkara-usu.
duālis, lat., numerus utmärkand tvåtal.
dualism’, lat., »tvådelning»,
antagandet af 2 grundväsen, ett godt
o. ett ondt, af två lifsprinciper
hos människan (Descartes), en
andlig och en kroppslig.
Dubarry (dybarrī), M. Jeanne, f.
Vaubernier, gref., f. 1746
Vaucouleurs, 64 gift m. gref. D., sedan
69 Ludvig XV:s älskarinna, giljotinerad 93.
Dubb, 1) Per, läk., kommunalman,
f. 1750, d. 34 Göteborg. — 2)
Paul Johan Kristoffer,
skolman, f. 1822, d. 79 ss. lektor i
Lund. Utg. goda språkläroböcker.
dubba, eng., slå till riddare.
dubbelhake, eldhandvapen från
15:e årh.
dubbelseende, se diplopi.
dubbelstjärnor, fixstjärnor, s. synas
l. verkligen äro så nära haa, att
de för blotta ögat synas enkla.
dubbelörn, herald. örn med två
hufvud o. två halsar; i sv.-amer.
hvardagspr. benämn, på
20-doll.-myntet i guld.
dubblēra, fr., »fördubbla»; sjö.,
kringsegla; kr., bilda rotepar (v.
marschformering).
dubblett, tr., två stycken af sma slag.
Düben, adl. ätt från Tyskland, 1)
Emerentia von, f. 1669, d. 43,
drott. Ulrika Eleonoras förtrogna.
— Hennes brorson, 2) Joakim
v., frih., statsm., f. 1708, en af
mössornas ledare, 66 riksråd,
kanslipresid. 71/72, d. 86. — 3) Magn.
Vilh. v., frih., naturforsk., f. 1814,
d. 45 ss. adj. vid Lunds univ. Skr.:
Handbok i växtrikets nat.-fam.
m. m. — Dennes kusin 4) Gust.
Vilh. Joh. v., frih., läkare, etnogr.,
f. 1822, sedan 61 prof. vid
Karolinska instit., d. 92. Har utg.
flere arb. i anatomi, Lappland o.
lapparna (72) m. m.
Dubensee, Daubensee, sjö i
schweiz. kantonen Valais på
Gemmi, 2,206 m. öfver hafvet.
Dubien’ka, pol. st. vid Bug, 4,126
inv. Sl. 1792.
Dublin (döbb’lin), Irlands hst. vid
vid Liffey o. D.-viken, 448,206 inv.
Vice-kon:s resid. Kat. ärkeb.
Fenix-parken. Univ. Hamn. 1170 engelskt.
dublōn, sp. guldmynt = omkr. 19 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
