Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - C ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mjölk; c. noir (nåār), svart kaffe
(utan mjölk); c. chantant
(schangtang’), utskänkn.-lokal, där sång
utföres.
Cagliari (kal’jari), Sardiniens hst.
vid C.-viken, 53,727 inv. Citadell,
hamn, univ.
Cagliari (kal’jari), se Veronese.
Cagliostro (kaljås’trå), Alex., se
Balsamo.
Cahiz, sp. sädesmått = 201/666 l.
Cahors (kaår), fr. st. vid Lot. 14,018
inv. Vin.
Cahours (kaûr), A. A. Thom., fr.
kem., f. 1813 Paris; har gjort sig
förtjänt om den organ. kemien.
Cailliaud (kajå), Fréd., fr.
afrikaresande, f. 1787 Nantes, d. där 69.
Uppt. smaragdgrufvor vid
Dschebel 15. Skr.: Voyage à Meroè.
Caillié (kajē), René, fr. resande, f.
1799 Mauzé, d. 39. Resor i Sierra
Leone, Bambara, Timbuktu, Tanger.
Caine (kēn), Thom. Henry Hall,
eng. rom.-förf., f. 1853, har skr.
The Christian, The Manxman m.
fl., af lika de flesta öfvers. på svenska.
Ça irā (sa), fr., »det skall gå», fr. revolutionssång.
cairn (kärn), kel t., stenkummel,
minnesvård af sten i Stor-Brit.
Cairoli (kaj’-), Benedetto, statsm.,
f. 1826 Pavia, deltog 48 i
milanernas uppror, tjänade 59/60 i
Garibaldis frikårer, 78 o. 79/81
min.-pres, d. 89.
Caithness (käth-), grefsk. i n. Skottl.,
1,813 kvkm., 33,859 inv. Hst. Wick.
Cajamar’ca (kacha-), st. i Peru,
12,000 inv. Ruiner af
Inkapalatset. I närh. Inka-baden.
Cajanello, se Leffler 3).
Cajetanus, 1) den hel., stift,
teatinorden, d. 1547 Neapel. — 2)
Binamn på d. påfl. legat. Thomas
de Vio fr. Gaëta, f. dar 1769,
underhandlade 18 m. Luther, d. 34.
cajolēra (kasch-), fr., smeka, smickra.
Cajus l. Gajus, rom. förnamn.
cakes (kēks), se käx.
cake-walk (kek wåk), eng;
»kakpromenad». am. dans fr. Florida,
utbildad af negrerna.
Cakīle Tournef, Cruciferæ,
strandsenap, kustväxt, t. sodaberedning.
Cal, förk. för Calendæ, Calando,
n.-amer. staten California.
Calādium Vent., Aroideæ,
prydnadsväxter, S. Amerika, m. ätbar
rotstock.
Calais (kalä), fr. st. vid Pas de C.,
59,743 inv. Badort, öfverfart t. Dover.
Calamītes, paleont, fossil växt und.
stenkolsperiod.
ca’lamus, lat., skrifrör hos gr. o.
rom. Däraf lapsus calami, skriftel.
calan’do, it., tonk., aftagande.
Calas, (-lā), Jean, fr. prot. köpm.
Toulouse, f. 1698, falskligen
anklagad f. mord på sin son, s. hängt
sig, rådbråkad 62. Voltaire
uppvisade hans oskuld 65.
Calatrāva-orden, sp. andlig
riddar-orden, stift. 1158, från 1808
vanlig orden. I kl.
Cal’cium, se kalcium.
Caldāra, P., se Caravaggio.
Caldēra, st. i Chile vid Stilla haf.,
1,878 inv., hamn.
Calderōn, Don Pedro G. de la Barca,
dram. förf., f. 1600 Madrid.
Soldat, därpå dir. v. teat. Buen
Retiro v. Madrid, d. 81 ss. kaplan.
Förhärligade kyrkan o. dess
trosläror. Skr. kyrkl. o. världsl.
skådesp., konversationsstycken,
mytol. festspel, romanser, sonetter,
sånger — i allt öfv. 400 stycken.
På sv. af Hagberg, Dahlgren.
Caldiēro, it. by, 2,572 inv.
Svafvelbad. Sl. 1805.
calembour (-langbûr), fr., ordlek,
grundad på dubbelmen, af ett ord.
calen’dæ, lat., månadens 1:a dag
hos romarne.
Cāliban, hälft djurisk slaf i
»Stormen» af Shakespeare.
Calhoun (kallûn), John Caldwell,
statsm., f. 1782 S. Carolina, 17/24
krigsmin., förfäkt. slafveriet, d. 50
Washington.
Caliāri, Paolo, se Veronese.
cāliga, lat., rom. soldatsko.
Cali’gula (»den lilla soldatstöfveln»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
