Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppdrifvit sin verksamh. till en af
de förnämsta i Norden. — Dennes
syster 4) Eva Fredr:a, talangfull
mål., konstmecenat, f. 57 Sthm,
d. 09 Köpenh; testamenterade
ett belopp af 400,000 kr. till
Sthms stad för offentl. byggnaders
o. öppna platsers prydande
m. konstverk.
Bonniers stipendiefond för
svenska förf., en 1901 af Albert
Bonnier stift, fond till underst, af
sv. skönlit. förf. af talang.
Bonnivard (-vār), Franc. de, schweiz.
teol., f. 1496, 13 prior i St.
Victor i Genève, försvarade stadens
frihet mot bisk. o. hert. af
Savoyen, fängsl. 19/20 o. 30/36 i
Chillon, d. 70 Genève.
Bonpland (bångplang’), Aimé, fr.
naturforsk., f. 1773 La Rochelle,
med Humboldt i Syd-Amer., 16
prof. i Buenos Aires, 21/29 i
fängelse i Paraguay, d. 58 Santa
Anna.
Bonsdorff, Joh. Gabr. v., fin.
rättslärd, f. 1795 Åbo, 26/44
senatskamrer., d. 73. Skr.: Storfurstend.
Finlands kamerallagfar. (33) m. m.
bon sens (bång sang), fr., godt
förstånd, medfödd kvickhet.
bon soir (bångsåār), fr., god afton.
Bonstetten, Kr. Viktor v., schweiz.
förf., f. 1745 Bern, d. 32 Genève.
Skr.: Über Nationalbild. (1802),
Briefwechsel mit Matthisson (27).
bon ton (bång tång), fr., god ton,
fint sätt att vara.
Bonvicino (-vitschīno), Aless., se
Moretto.
bonvivant (bångvivang’), fr.,
goddagspilt, lustigbroder.
bon voyage (bångvåajāsch), fr., lycklig resa.
bonz, buddistisk präst i Kina o. Japan.
book-maker (buck’mēkör), sport.,
yrkesmässig vadhållare (vid
hästkapplöpningar).
books (bucks), eng., ett slags fint,
genomskinl. bomullstyg.
Boom (båm), st. i Belgien, v.
Rupel, 16,621 inv. Skeppsfart,
betydl. industri.
Boom, J. van, pianist o. komp.,
f. 1807 Utrecht, sed. 49 lärare o.
59 prof. v. konserv, i Sthm, d.
72. Skr. operan Necken (44) m. m.
Boōtes, gr. myt, son af Iason o.
Demeter, angifves ss. plogens
uppfinn.; astron., stjärnbild på n.
himlahvalf., består af 54 stjärnor
(1 af 1:a storl., Arcturus, o. 4
af 3:e storl.).
Booth (bōth), 1) Jay Wilkes, amer.
skådesp., mördade pres. Lincoln
1865; vid tillfångatagandet kort
därefter nedskjuten. — 2) Will.,
frälsningsarmens stift., f. 1829
Nottingham.
Boothia Felix, halfö v. Nord-Amerikas
nordkust.
Bopp, Franz, ty. språkforsk.,
grundlägga re af d. jämf. språkforskn.,
f. 1791 Mainz, d. 67 ss. prof. i
orient. litteratur i Berlin. Skr.:
Vergleich. Gramm. des Sanskrit,
Send (68/71) m. m.
bor, kem., B = 11, metalloid.
elem., förek. i naturen aldrig fri,
utan ss. borsyra l. borsyr. salter.
Mörkt grönbrun. Eg. v. 2,68.
bora, nordanvind på Jul. alp. o.
vid Adriat. haf.
Bora, Kat:a v., f. 1499, Luthers
maka 25, d. 52 Torgau.
Borāgo L., Boragineæ, bot., B.
officinalis, fr. länd. kring Medelhaf.
Blad o. blommor anv. t. sallat.
Växten anv. äfven s. läkemedel.
borass’us L., solfjäderpalm,
Palmæ, bot. Förek. i Arab.,
Ostind., Nya Guinea m. fl. både
vild o. odlad. Frukten lämnar
socker, palmvin (toddy) o. anv.
t. födoämn., trädet t. virke,
bladen till flätverk o. skrifmateriel,
märgen beredes t. sago.
borax, borsyradt natron, kem.,
förek. upplöst i vissa saltsjöar i
Asien o. S. Amerika. Framst.
gm borsyras mättande m. kolsyr.
natron. Prismat. färglösa, i
vatten lösl. kristal. Anv. t. aseptin,
lödning, emalj, glasyr m. m.
Borbeck, st. i Rhenpreussen, v.
Essen a. d. Ruhr. 47,217 inv.,
stenkolsgr., järnverk.
Borch, Ole, dan. lärd, f. 1626, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
