Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Atropos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkningsvardaste förgiftn.-symtomet utgöres af
pupillens utvidgning. Ögon- o. nervläkemedel.
Atropos, gr. myt., den af parcerna,
som afskär tråden.
At’schin, fordom oafhäng. kon.-rike
på Sumatra, hst. A., krig med
Holland, nu holl.
attacc’a, it., tonk., betyder i slutet
af en sats, att man öfvergår till
den följande.
attaché, fr., vid beskickning
anställd lägre tjänsteman.
attack’, fr., angrepp, anfall.
Attālea, Mart., piassabapalmen, S.
Amer.; af bladskaften tågverk o. d.
Frukterna coquillanötter.
Att’alus, förste kon. af Pergamon
241/197 f. K.
attentāt, fr., våldsgärning, is.
mordförsök på en framstående person.
attention, lat., uppmärksamhet.
Atterbom, Per Daniel Amad., skald,
f. 1790 i Åsbo, 28 fil. o. 35 estet.
prof. i Uppsala, d. 55 Sthm.;
i spetsen för den nyromant.
skolan. Skr.: Blommorna,
Lycksalighetens ö, Fogel Blå, Svenska
siare och skalder m. m. Jfr Nya
skolan.
Attersee (-sē), sjö i ö. Österrike.
47 kv.km.
attest’, lat., intyg.
atticism’, forngrek. språkbruk;
sträfvan hos senare gr. förf. att
skrifva en attisk dialekt.
Att’icus, Tit. Pompon., rom. lärd,
Ciceros vän, f. 109, d. 32 f. K.
Biogr. af Corn. Nepos.
Att’ika, Attikē, g. hellen, ländsk.
2,200 kv.km., fordom ½ mill. inv.,
halfö. Berg: Pentelikon,
Hymettos, Lykabettos, Sunion, Kytairon.
Hst. Athen. St.: Eleusis, Ramnus,
Maraton, Alopuke.
att’ika, arkit., dekorativt parti på
taket af en byggnad till
uppbärande af statyer o. d.
Att’ila, hunnerkon., Mundzuks son,
reg. fr. 433 i Ungarn m. sin bror
Bleda, s. han dödade 444,
förhärjade östrom, riket, trängde 451
till Gallien, slagen af Aëtius o.
västgöterna vid Ghâlons, 452 i
Ital., där Leo I förmådde honom
till omvändelse, d. 453. I sagan
fortlefde han som Etzel l. Guds
gissel.
att’ila, kort, m. snören försedd husarrock.
attiralj’, fr., tillbehör, tross.
attisk, s. har afs. på Attika, is.
Athen; a:t salt,
kvickt, skarpsinnigt skämt.
attityd’, fr., kroppsställning, åtbörd.
Att’ius (Accius), Luc, 170/94 f. K.,
rom. traged. förf.
attorney (ätörne). eng., advokat,
sakförare.
attrahēra, lat., draga till sig.
attraktion, lat., dragningskraft,
ömsesidig verkan mell. smådelarna i
en kropp, hvarigenom de närma
sig haa o. sträfva att hålla
tillsamman, -s|kraft, dragningskraft.
attrapp’, fr., fälla, snara;
öfverraskning.
attribuēra, lat., tillskrifva.
attribūt, lat., kännetecken,
egenskap; spr., bestämn. tillagd ett
subst.; symbol, sinnebild.
Attundaland, ett af de 3 urgamla
folklanden i Uppland.
Au, kem. tecken för aurum, guld.
au (å), fr., sammandragn. at à le;
au contraire (-kångträr),
tvärtom; au courant (-kûrang’),
under löpande termin, t. gångb. pris;
au fond (-fång), i grund och
botten; au porteur (-tör), till
innehafvaren.
aubade (åbād), fr., tonk., morgonmusik.
Aube (åb), bifl. till Seine t. h., 246
km. — Depart. A. 6,000 km. 248,000 inv.
Auber (åbär), Dan. Franc. Esprit,
komp., f. 1782 Caen, d. 70 Paris
s. dir. vid Konserv, o.
hofkapellmäst. Operor: D. stumma fr.
Portici, Fra Diavolo, Muraren,
Svarta Dominon m. fl.
Aubigné (åbinjē), Théod. Agrippe
d’, lärd o. statsm., f. 1550 S:t
Maury, hugenott, Henr. IV:s vän,
d. 1630 Genève. Skr.: Histoire
universelle.
Aubry de Montdidier (åbrī dö
mångdidiē), fr., riddare, mördad
1371 af Rich. de Macaire, s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
