Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
yttre utgjorde en ständig anledning till skämt
och speglosor från de äldres sida.
Duvander hade tydligen vaknat på orätt
sida. Han gick fram och tillbaka pä golfvet,
hostade och småsvor öfver den tidiga
morgontimman. De öfriga lärarna hade bildat
smågrupper, som stodo och pratade lågmält, eller
sutto de trumpna och tysta i rummets enda
luggslitna soffa. Plötsligt uppstod en rörelse
bland de olika grupperna; man spetsade öronen
och det hördes ett och annat: »Nu komma
de». Utifrån hördes ett tramp som af
hundratals fötter; det fortplantade sig ner i
korridorerna för att småningom dö bort i
klassrummen, hvarifrån i stället ett dämpad t sorl
trängde ut. Pojkarna hade kommit ner från
bönen.
Klassrummet, hvari Berg nu inträdde,
liknade alla andra svenska skolsalar. Det gjorde
samma tråkiga intryck, med sina nakna, af en
blågrön färg öfversmetade väggar och sina höga
fönster utan gardiner. Allt som kunde tilltala
den estetiska känslan hölls sorgfälligt undan;
man såg genast att det var ett rum, där man
af nödtvång vistades några timmar för att
utföra ett enformigt arbete. Längst framme vid
kortväggen stod en kateder, som visst en gång
varit gulmålad, med en rankig trästol. Där
bredvid matematiklektionernas pinoredskap, den
svarta taflan med sina kritbitar och torktrasor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
