Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tändämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta af väderleken fullkomligt oberoende, säkra
och kraftiga tändämne har ur artilleriet utträngt
den fordom brukliga luntan (med ättiksyrad blyoxid
indränkta blår) samt stubinen (vasspappers-
eller bleckrör, fylda med en gröt af mjölkrut,
salpeter, svafvel och kol), de så kallade vanliga
tandningarna, i hvilkas ställe trädt sjelftändningen
i små friktionständrör (äfven kallade slagrör),
små rör af koppar-, messing- eller jernbleck. Dessa
rör äro, för att kunna leda elden, fodrade med ett
krutlager, eller ock fylda med stycken af tandtrådar
(med mjölkrut bestrukna bomullstrådar) samt slutna
upptill. Friktionsapparaten, sammanböjda trådar eller
blecköglor, är flera gånger bestruken med en blandning
af klorsyradt kali och antimon (eller svafvelantimon)
och efter torkningen på det sätt instucken i det lilla
röretr att Öglan sticker fram. Vid affyrandet inhänges
i denna ögla en liten hake, fäst vid ett snöre,
medelst hvilket öglan på kommando utryckes. Lågan från
knallpreparatet föranleder derpå genom det eldledande
krutet eller tandtråden den förut öppnade patronens
antändning. Efter de napoleonska krigen i början af
århundradet utträngdes på handeldsvapnen flintan
af perkussionständningen. I en med en omböjd
rand försedd kapsel eller hatt ifyldes det torra
knallsaltet, bestående af 10 delar klorsyradt kali,
5 delar svafvel och 3 delar svafvelantimon. Den fast
tilltryckta satsen öfverdrogs, för att skyddas mot
atmosfäriska inflytelser, med en tunn kopparskifva
eller en droppe rent schellack. Hanens slag mot den
på en tändcylinder sittande hatten är tillräckligt
att bringa massan till explosion och genom fänghålet
leda lågan till laddningen i krutrummet.
Hos nutidens infanteri är perkussionständningen
i ofvan angifna bemärkelse utbytt mot den
så kallade stifttändningen. I bottnen af den
gastäta metallpatronens hylsa insattes då i en
knallhattskammare antingen en knallhatt tillika
mecfstäd, eller fästes knallhatten ensam vid det
i patronens botten redan befintliga städet, som
tillika tjenar som hylskammare. Vid centraltändning
sker tandningen medelst ett slagstift, som antingen
framstötes af en spiralfjäder eller också genom
nedfällandet af en verklig hane; vid rand tan d
ning indrifver en roterande stämpel tändsatsen fast
och likformigt i den ihåliga randen af den gastäta
patronhylsan. Satsen för centraltändning består i
Baiern af 4 delar knallqvicksilfver, 2,5 klorsyradt
kali, 1,5 antimon och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
