- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
564

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkning af engelsk svafvelsyra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

således, att en del af svafvelsyrligheten
syrsattes till svafvelsyra och salpetersyran
förvandlas till qväfoxid, hvilken blandar sig
med de öfriga gaserna och, på sätt vi ofvan nämt,
förmedlar svafvelsyrlighetens förening med syret
och vattenångan. Denna svafvelsyrebildning sker till
största delen l en stor kammare, hufvudkammaren, dit
gaserna från B begifva sig, men hvilken på teckningen
i brist på utrymme är utelemnad, och afslutas i den
sista kammaren, C. I båda dessa kammare, särdeles
i hufvudkammaren, måste derför vattenånga på flera
ställen inledas. Dessa ångstrålar utföra dessutom en
mekanisk tjenst, i det de befordra gasernas rörelse
genom kammarsystemet, särdeles då de anbringas i
mynningen af de rör, som förena de olika kamrarna
med hvarandra.

Den stora mängd qväfgas, som återstår, sedan de
svafvelsyrebildande gaserna kondenserat sig, måste
oupphörligt aflägsnas ur den sista kammaren, och
dervid medföljer salpetersyrlighet i stor mängd. För
att förekomma det senare, har man anbragt tornet G,
som innehåller kåksstycken,
upplagda på ett slags galler, under hvilket gaserna
inledas, så att de måste söka sig väg mellan styckena,
innan de slippa ut genom skorstenen upptill. Från
en behållare, tecknad öfver kammaren C, nedrinner en
temligen stark svafvelsyra beständigt öfver kåksen;
denna syra tjenstgör som ett slags vakt, som anhåller
salpetersyrligheten, men låter qväfgasen passera. I
följd af svafvelsyrans förut omnämda frändskap till
salpetersyrlighet uppsuper hon nämligen denna gas
äfvensom undersalpetersyra ur den bortgående
gasblandningen och begifver sig slutligen, belastad
dermed, genom röret b till behållaren c. Från denna
uppfordras hon allt emellanåt medelst ångtryck och
rörledning till reservbehållaren f, hvarifrån hon i
jemn stråle nedflyter i systemets första rum F,
hvars ändamål vi nu skola lära känna.

Då den med svafvelsyrad salpetersyrlighet belastade
syran nedflyter genom F och dervid utbreder sig öfver
de der horisontalt anbragta plattorna, mötes hon af
svafvelsyrligheten från brännarna jemte vattenångan,
som inledes underst i rummet. Syran drager då
begärligt till sig vattnet, och när hon blifvit
tillräckligt utspädd, sönderdelas den svafvelsyrade
salpetersyrligheten, såsom förut blifvit nämdt, af
Svafvelsyrligheten till svafvelsyra och qväfoxid,
hvilken senare försättes i gasform och sålunda
återinföras i kammarsystemet. På detta sätt återvinner
man omkring 2/3 af qväfoxiden; resten går af flera
olika anledningar förlorad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free