Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhistoriska kärl - Egypten, Assyrien, Babylonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra Dedalos’ brorson Talos och Korebos från Aten
äran deraf, men att hon redan tidigare varit bekant
för egypterna, synes bland annat af de i Nildalen
gjorda fynd af brända lerplattor, å hvilka skifvan
är afbildad och hvilka fynd äro af en högre ålder än
den tid, hvarifrån Greklands keramik anses datera sig.
I många trakter, i synnerhet i norra Europa
och vanligen i grafhögar, ha lerkärl blifvit funna
tillsammans med föremål af sten, brons och jern och
på grund deraf kunnat hänföras till motsvarande
åldrar. De förete temligen karakteristiska
kännetecken för hvarje olika period. Fig.
145 utvisar ett kärl från stenåldern, funnet i en
grafhög vid Stege på Möen, fig. 146 ett
sådant från bronsåldern, funnet i Pembrokeshire i
England, fig. 147 ett kärl från Rheintrakten
(Osthofen) och tillhörande jernåldern.
Ehuru dessa fynd förskrifva sig från en period,
som ligger långt framom den tid, hvarifrån man eger
någon historisk kännedom om de länder, der fynden
blifvit gjorda, torde de dock ej i ålder
kunna mäta sig med fornlemningar af samma slag från
österlandets gamla folk, hvilka ej blott
häntyda på en slöjd, som tidigt börjat utöfvas, utan
derjemte visa, att denna slöjd varit utvecklad till en
ganska hög grad. De ådagalägga äfven, att de gamla
österländska folken förstodo att vid framställandet
och utsmyckandet af sina lergodstillverkningar använda
ämnen, hvilkas begagnande sedermera fallit
i glömska och först efter många århundraden ånyo
upptagits som nya uppfinningar.
Egypten torde ha varit vaggan för denna så väl som
för så många andra slöjder; åtminstone härstamma
derifrån de äldsta funna föremål af bränd lera.
Utom de ofvan anförda exemplen på fynd af hög ålder
från Nilens deltaland, har man ett bevis, att
lerkärlstillverkning under den fjerde dynastin,
d. v. s. från 3 000 till 2 000 år f. Kr., der
bedrifvits och nått en viss grad af utveckling,
i den omständigheten, att bland de hieroglyftecken,
som då begagnades, finnas åtskilliga, som föreställa
lerkärl af olika former och färger. På väggarna i
grafvar från denna och senare perioder finnas äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
