- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
198

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmernas metallurgiska behandling - Kopparns bearbetning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vid Marsberg (Stadtberge) i Westphalen är en metod att
behandla kopparmalm med syra i full användning. En
skiffer, som håller vid pass 10 procent kolsyrad
kopparoxid af lös, jordartad beskaffenhet, till en
del äfven under form af malakit och kopparlasur,
uppstaplas der i murade rum, hvilka egentligen äro
att anse som små svafvelsyrekammare, emedan man
genom röstning i en närbelägen ugn af svafvelkis och
zinkblende under tillsats af något salpeter förskaffar
sig svafvelsyrlighet och qväfoxid och dessa gaser
jemte vattenånga inledas i nyss nämda malmrum. Der
bildas sålunda svafvelsyra, hvilken genast mättar
sig med kopparoxid och såsom kopparvitriollösning
nedrinner genom golfvet, som närmast liknar rosten
i en eldstad. I tre sådana apparater, som der
äro i gång och hvardera rymma l 400 centner malm,
utlakas kopparhalten ur de rikare malmerna på 8 och
ur de fattigare redan på 4 veckor. Sedan den sålunda
erhållna kopparvitriollösningen genom afdunstning
blifvit så koncentrerad, att hennes egentliga vigt
uppgått till 1,25, inlägges i henne jernskro, som
utfäller kopparn, medan som biprodukt årligen erhållas
mer än 6 000 centner jernvitriol, hvars värde nära
på betäcker hela tillverkningskostnaden. Den från
jernskrot afskilda, tvättade cementkopparn smältes
sedan i flamugn.

Andra metoder äro grundade på användning af
saltsyra. Så t. ex. blir vid Braubach i Nassau den
genom flerfaldig omsmältning anrikade, något silfver-
och guldhaltiga kopparskärstenen förvandlad till ett
fint pulver och, sedan han å nyo upphettats, behandlad
under flitigt omrörande med utspädd saltsyra. Den
afrinnande, klarade kopparhaltiga vätskan upphettas
medelst ånga till kokning och försättes med
kalkmjölk, som utfäller kopparoxidhydrat, hvilket
sedan hoppressas för vattnets afskiljande, torkas
och reduceras till metall.

Alla sådana åtgärder, som gå ut på att utdraga kopparn
medelst en syra, äro dock endast då utförbara, när
det kopparhaltiga ämne, som sålunda skall behandlas,
ej innehåller kolsyrade salter af kalkjord, talkjord
eller jernoxidul, emedan eljest dessa baser upplösas
före kopparn och binda så mycket syra, att redan 2
procent sådana inblandningar förderfva hela kalkylen.

Man har äfven många andra sätt att ur malmer af
olika beskaffenhet utvinna den ringa kopparhalten,
men att här ingå i alla dessa enskildheter vore ej
lämpligt. Vår mening har endast varit att ge läsaren
en kortfattad allmän öfversigt af det väsentligaste
vid de olika sätten att tillverka koppar.

Kopparns bearbetning. Den mesta kopparn, med undantag
af den, som skall å nyo smältas till messing, brons,
kanonmetall o. s. v., formas till plåtar och bleck,
som derefter vidare bearbetas till hvarjehanda kärl,
rör, pannor och apparater, användas till förhydning
af fartyg o. s. v. Denna plåt-och blecktillverkning
skedde fordom för hammare, men nu mera har man för
detta ändamål valsverk, liknande valsverken för
jernplåt. Endast mycket stora kittlar o. d. drifvas
omedelbart under hammare. Om garhärden ligger nog nära
valsverket, bringas de hammargara koppartackorna,
innan de efter gjutningen ännu hunnit svalna,
omedelbart mellan valsarna, men i annat fall bli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free