Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktioner och reagentier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vätesvafla ur neutral eller sur lösning, utfalla
som svafvelmetaller vid tillsättning af vätesvafladt
svafvelammonium, som deremot upplöser några
af de genom vätesvafla utfälda svafvelmetallerna,
såsom svafvelarsenik och svafveltenn. Kaustikt kali
utfäller de flesta i vatten olösliga metalloxiderna
och jordarterna, men i öfverskott tillsatt, upplöser
det åter några ibland dem, såsom lerjord, kromoxid,
blyoxid, hvarigenom dessa kunna skiljas från de
öfriga, t. ex. jernoxid, som ej är lösligt i kaustikt
kali. Kolsyradt kali ger fällning med alla baser utom
alkalierna. Ammoniak utfäller ur neutrala lösningar
metalloxiderna, hvaribland några, t. ex. kopparoxid
och silfveroxid, åter upplösas, när vätskan innehåller
ammoniak i öfverskott. Kolsyrad ammoniak begagnas på
samma sätt som kolsyradt kali. Klorbarium är reagens
för svafvelsyra, hvarmed det bildar den olösliga,
hvita fällningen af svafvelsyrad baryt. På samma
sätt verkar äfven salpetersyrad baryt. Salpetersyrad
silfveroxid (lapis infernalis) frambringar i vätskor,
som innehålla klormetaller, en hvit ostlik fällning
af klorsilfver, som löses af ammoniak. Jernklorid är
reagens för blåsyra, ättiksyra och myrsyra o. s. v.
Bland öfriga reagentier af mera enskild användning,
hvilka naturligtvis, liksom de förut uppräknade, måste
vara i upplöst form, må först nämnas fosforsyradt natron,
ett reagens för talkjord, och antimonsyradt kali, för natron. Kromsyradt kali ger med blysalter
en vacker gul fällning af kromsyrad blyoxid. Gult
blodlutsalt är ej blott, såsom vi redan sett, ett
ytterst känsligt reagens för jernoxid, utan ger äfven
med kopparoxidsalter en ganska lätt igenkänlig rödbrun
fällning. Rödt blodlutsalt är deremot reagens för
jernoxidulsalter, hvarmed det bildar en blå fällning,
som något liknar berlinblått. Oxalsyra begagnas för
utfällande af kalk, vinsyra reagerar på kali. Kaustik
baryt användes i synnerhet för upptäckande af kolsyra,
som dermed ger en hvit fällning. Tennklorur
frambringar i guldlösningar en mycket karakteristisk
röd fällning, och tvärtom är guldklorid reagens
för tenn. Platinaklorid ger i alkohollösningar,
som innehålla kali eller ammoniak, gula fällningar.
Zink i metallisk form utfäller flera andra metaller,
såsom koppar och silfver, jern utfäller på samma sätt
metallisk koppar och koppar qvicksilfver.
Yttermera skulle kunna anföras: cyankalium,
kiselfluorvätesyra, ättiksyradt kali, kaustik kalk,
svafvelsyrad kalk, klormagnesium, jernvitriol,
ättiksyrad blyoxid (blysocker), blyoxid,
vismutoxidhydrat, svafvelsyrad kopparoxid,
klorvatten, salpetersyrad qvicksilfveroxidul,
indigolösning m. fl.
Till nu nämda reagentier och äfven många andra,
hvilka alla användas vid kemiska undersökningar och
arbeten på våta vägen, tillkomma ännu några, som för
det mesta begagnas vid kemiska arbeten på torra vägen,
d. v. s. vid smältningar i degel, vid undersökningar
för blåsröret o. s. v., men dessa torde ej behöfva
uppräknas. I vidsträcktare mening kunde naturligtvis
hvarje kemisk kropp, som hos en annan åstadkommer en
skarp, tydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
