Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Kontorsteknikens utveckling i stora drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
880
KONTORSTEKNTK.
och vaxtavlor som de arabiska siffrornas bruk en väsentligare kostnads- och
tidsbesparing, än vi nu kunna föreställa oss, samtidigt som den dubbla bokföringen medgav
väsentligt bättre översikt över affärernas skötsel.
Härvid blev emellertid kontorstekniken stående tämligen oförändrad i flera hundra
år. Betraktar man bilder av köpmanskontor från senare medeltiden eller från t. ex.
1500-talet och jämför dem med interiörer från gamla brukskontor för blott ett halvt
sekel sedan, är det svårt att finna någon väsentlig skillnad i utrustningen.
De första räknemaskinerna uppfunnos visserligen redan på 1600-talet, men någon
användning för vanligt kontorsarbete synas de icke hava fått vare sig under 1600- eller
1700-talen. Deras uppfinnare hava tydligen i främsta rummet velat underlätta
utförandet av mera komplicerade uträkningar än dem, som erfordras inom affärslivet, och i
själva verket voro de flesta räknemaskinskonstruktörerna under denna tid också
mate-matici.
Den första »maskin», som började få användning på affärskontoren i vårt land,
synes vara kopiepressen. Denna tillverkades redan vid 1700-talets slut i England, men
den torde icke ha kommit i bruk hos oss förrän framåt 1850.
Skrivmaskinen, som på våra kontor f. n. väl är den mest typiska representanten
för en nyare tids kontorsteknik, började ej att tillverkas i stor skala förrän efter 1876,
och det dröjde ända fram till sekelskiftet, innan den kom till allmännare användning
i vårt land.
Skall man sätta någon gräns för övergången från äldre till nyare metoder inom
kontorstekniken, bör man måhända välja tiden omkring år 190 0, ty det är
först vid denna tidpunkt, som arbetsbesparande tekniska hjälpmedel i någon större
utsträckning börja vinna utbredning på svenska affärskontor. Man hade redan då att
tillgå brukbara typer av skriv- och räknemaskiner, av kortsystem och kolumnböcker,
och de första dupliceringsapparaterna samt kopieringsmaskinerna begynte även då att
bli bekanta.
Den senaste, utomordentligt raska utvecklingen av kontorstekniken kan dock
ej sägas hava tagit fart förrän efter upphävandet av världskrigsårens
handelsrestriktioner, då importen av kontorstekniska hjälpmedel speciellt från Förenta staterna blev
helt frigiven.
Med någon överdrift kan man påstå, att vi just nu befinna oss i en brytningstid
på kontorsarbetets område, vilken erinrar om den period vid 1700-talets slut, som
karakteriseras av kroppsarbetets ersättande med maskiner, och som fått namnet »den
industriella revolutionen». Praktiskt taget allt brevskrivningsarbete på våra
affärskontor är nu mekaniserat, alla vidlyftigare uträkningar göras med maskin, bokföringen
håller på att i allt större utsträckning läggas om till att bli ett övervägande
maskinarbete, och vid massutsändning av meddelanden, framför allt av propagandanatur,
om-besörjes huvuddelen av expeditionsarbetet utav sinnrikt konstruerade specialapparater.
Det finns redan maskiner för kontorsändamål, av vilka man med ett enda aggregat
kan inbespara minst 10 personers skriv- och räknearbete; och med varje dag föras nya
uppfinningar och förbättringar i marknaden, som tyda på, att »kontorsarbetets
mekanisering» kommer att drivas väsentligt mycket längre än vi nu i allmänhet föreställa oss.
Det är naturligtvis i första rummet affärsföretagens växande omfattning, som
betingat denna raska utveckling under de senaste decennierna och i all synnerhet under
de sista åren. När man hör, att företag med tusentals kontorsanställda icke äro sällsynta
Förenta staterna, förstår man betydelsen av att införa tids- och arbetsbesparande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
