Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Fotomekaniska reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Fig. 1029. Schematisk framställning av offsettryckets princip.
särskilt utföras därmed numera färgtryck av hög kvalitet. De för dylika arbeten
konstruerade offsetpressarna ha nått stor fulländning, fig. 1030.
Lj ustrycket. En särskild ställning bland de fotomekaniska
reproduktionsmeto-derna intager lj ustrycket, vilket, liksom litografien, är ett plantrycksförf arande och
fordrar samma tryckteknik som detta.
Även ljustrycket grundar sig på ljuskänsligheten hos kromatgelatin.
Framställningen av den för ljustryck avsedda tryckformen är synnerligen enkel, i det att det av
ljuset påverkade kromatgelatinskiktet direkt tjänstgör såsom sådan.
Ljustrycket uppfanns 1856 av fransmannen Ä. Poitevin, men denne lyckades
icke utarbeta sin uppfinning till en praktisk brukbar metod. Bättre resultat erhölls
visserligen 1865 av M. Tessié och Ch. R. Maréchal, men icke heller dessa förmådde
övervinna de tekniska svårigheter, som vidlådde förfarandet. Den största av dessa
svårigheter synes ha varit att erhålla ett gelatinskikt, som kunde uthärda tagandet av
ett större antal avtryck. Denna svårighet övervanns av Josef Albert i München,
som efter många försök 1868 lyckades utarbeta ljustrycket till en praktiskt brukbar
reproduktionsmetod. Ungefär samtidigt med Albert arbetade J. Husnik i Prag på
metodens fullkomnande. Han sålde 1869 sitt förfarande åt Albert, vilken sedermera
utarbetade ljustrycket till ungefär den form, i vilket det ännu i dag utövas. Den
teknik, som numera tillämpas, är i korthet följande:
en med en bikromatgelatinhinna övergjuten tjock glasskiva kopieras under ett
sidoomvänt negativ. Därvid sönderdelas bikromatet, varvid bildas kromoxid, som
verkar garvande på gelatinet. Ju kraftigare ljuset inverkat, desto kraftigare blir gela-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
