Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Manuella reproduktionsförfaranden - Fotomekaniska reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPRODUKTIONSTEKNIK. FOTOMEKANISKA REPRODUKTIONSFÖRFARANDEN. 859
har dock förmåga att i så hög grad kvarhålla fuktighet, att den kan användas som
ersättning för stenen. Vid användning av zink blir dock arbetet avsevärt svårare och
fordrar betydligt större uppmärksamhet för att giva tillfredsställande resultat. De
tekniska brister, som förr vidlådde zinkplantrycket, har man dock numera i så hög grad
lyckats övervinna, att arbeten av mycket hög kvalitet kunna framställas medelst
denna metod. En av de svårigheter, som ännu kvarstå, är att teckningens linjer ha
benägenhet att breda ut sig och bli grövre under tryckningens gång. Detta är orsaken
till att stenen fortfarande har användning för finare arbeten.
Zinken användes numera i utomordentligt stor utsträckning för plantrycksformar;
särskilt ha tunna zinkplåtar, som kunna spännas runt en cylinder, fått användning vid
rotations-offsettrycket. (Se sid. 873.)
Bilden överföres på zinkplåten genom övertryck på ungefär samma sätt som på en
litografisk sten och »etsas» som denna med en med salpetersyra svagt surgjord lösning
av gummi arabicum. Etsningen har här samma uppgift som då tryckformen utgöres av
litografisk sten, d. v. s. att öka porositeten, så att fuktigheten bättre kvarhålles.
Genom att utföra etsningsprocessen så, att metallytan erhåller ett tunt oxidskikt, kan
man stegra dess förmåga att kvarhålla fuktighet och sålunda göra den mera lämpad
för sitt ändamål.
Även aluminiumplåtar ha, ehuru i relativt ringa utsträckning, fått användning såsom
material till plantrycksformar. Förfarandet kallas algrafi och dess teknik är alldeles
densamma som zinkplantryckets.
Fotomekaniska reproduktionsförfaranden.
Så gott som alla äldre manuella eller maskinella grafiska reproduktionsmetoder ha
i våra dagar ersatts av fotomekaniska förfaranden, d. v. s. sådana grafiska tryckmetoder,
vid vilka fotografiska processer tillämpas vid tryckformarnas framställning. (Jfr
tabellen sid. 823.)
Med tillhjälp av fotografien förenklas och underlättas i hög grad framställningen av
tryckformen. Vid de fotomekaniska reproduktionsmetoderna utgår man alltid från ett
fotografiskt negativ, som är framställt efter det original, som skall reproduceras.
Originalet kan vara ett naturföremål, ett industriellt alster, en målning, teckning, ritning
etc., eller ock ett alster av ett grafiskt eller fotografiskt förfarande.
Liksom de äldre grafiska förfarandena indelas de fotomekaniska
reproduktionsmetoderna i trycktekniskt hänseende i djuptrycks-, högtrycks- och plantrycksförfaranden.
Vad som karakteriserar dessa olika trycktekniker är förut omtalat (sid. 822 och följ.).
Vilket original som helst kan numera, utan teckning eller annan manuell mellanprocess,
omvandlas till en tryckform för dessa olika tryckarter.
Nästan alla fotomekaniska förfaranden äro baserade på ljuskänsligheten hos ett
alkalibikromat (kalium- eller ammoniumbikromat) i förening med organiska ämnen.
Visserligen finnas även metoder, som grunda sig på asfaltens ljuskänslighet (jfr sid. 671),
men dessa ha numera ringa praktisk användning och skola i detta sammanhang
förbigås. De fotomekaniska reproduktionsförfarandena förekomma i många olika
utförings-former och variationer. Då det skulle föra alltför långt att redogöra för alla dessa,
skoia vi i det följande endast uppehålla oss vid de metoder, som numera ha praktisk
användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
