Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Manuella reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPKODUKTIONSTEKNIK. MANUELLA REPRODUKTIONSFÖRFARANDEN.
851
genom att upprepa fuktning och infärgning kunde man på detta sätt framställa ett
önskat antal avtryck.
Senefelders stora förtjänst ligger i upptäckten av det enkla faktum, att den feta
tryckfärgen och en lösning av gummi arabicum stöta varandra ifrån sig, och
användningen av denna iakttagelse för ett tryckförfarande.
Den stenart, som användes som material till den litografiska tryckformen, utgöres
av finkornig kalksten och kallas i allmänhet litografisk sten. Ehuru kalksten förekommer
över hela världen, har man endast på ett enda ställe funnit sådan, som har de för
ifrågavarande ändamål lämpliga egenskaperna. Fyndorten är Solnhofen i Altmühltal i
Bayern. Den där förekommande stenen utgöres i huvudsak av kolsyrad kalk
(kalcium-karbonat), med några hos de olika sorterna något varierande inblandningar. Fördelen
hos de i Solnhofen funna stenarna är, förutom deras stora finkornighet och homogena
sammansättning, att de förekomma i stora plattor, som utgöra avlagringar härrörande
från Juraformationen. Man har visserligen på flera andra orter funnit kalksten i form
av klippblock, som till sin struktur och sammansättning mycket likna Solnhofenstenen,
men dessa, som med stort besvär måste sågas i lämpliga plattor, ha visat sig mindre
hållfasta än de naturliga plattorna och motstå icke så väl som dessa det vid tryckningen
nödvändiga, starka trycket.
Solnhofenstenen förekommer i olika sorter av varierande färg och hårdhetsgrad. Den
för det egentliga litografiska trycket mest använda sorten är den gula, vilken är mindre
hård än de grå och blågrå sorterna. Dessa senare användas för stengravyr (se nedan),
för vilket arbete ett hårdare material är att föredraga.
Den litografiska tekniken. Såsom redan är nämnt utgöres den för litografiskt tryck
avsedda tryckformen av en med ett fett ämne utförd teckning på ett poröst underlag.
Fuktas en dylik tryckform med vatten, förblir själva teckningen torr, under det att de
omgivande partierna uppsuga fuktighet. Invalsas den fuktade tryckformen med fet
färg taga endast de feta ställena färg, under det att de fuktiga stöta färgen ifrån sig
och förbli färglösa (jfr sid. 823).
De egentliga litografiska förfarandena indelas i direkta och indirekta.
Till de förra höra de metoder, vid vilka teckningen utföres direkt på stenytan med
penna, pensel eller krita. Till de senare höra de s. k. övertrycksmetoderna, vid vilka en
på papper med litografisk tusch, krita eller färg utförd teckning genom överföring,
övertryck, anbringas på stenen.
En mycket använd direkt litografisk metod är pennteckningen.
Tillvägagångssättet för tryckformens framställning är i korthet följande. Stenen slipas först med vatten
och fin sand och därefter med pimpsten, så att den får en fullständigt plan och slät yta.
På denna tecknar nu litografen med fet tusch, s. k. litografisk tusch, med tillhjälp
av mjuka stålpennor, eventuellt även med dragstift och penslar, den bild, som skall
tryckas. För att bilden vid tryckningen skall bli rättvänd, måste den utföras
sidoom-vänd på stenen.
Den litografiska tuschen är sammansatt av fårtalg, vax, marseilletvål, schällack
och kimrök. Denna blandning, som har en fast konsistens, utrives med vatten, varvid
tuschens beståndsdelar emulgeras, så att en lagom flytande vätska erhålles.
Pennteckningsmaneret användes för olika slag av litografiskt tryck; det har även,
ehuru i ringa utsträckning, använts för konstnärliga arbeten.
En annan direkt litografisk metod är kritteckningen eller crayonmaneret. Vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
