Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Manuella reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Såsom etsvätska användes vanligen utspädd salpetersyra. Syran angriper de ställen där
kopparn är bar men icke endast på djupet utan även åt sidorna. De med nålen i
etsgrunden gjorda strecken bli därför bredare och kraftigare ju längre syran får
inverka. På denna verkan och genom att etsningen får försiggå i flera repriser bygger
hela etsningskonsten. Genom att efter den första etsningen avspola syran och med en
syrefast fernissa, t. ex. asfalt löst i terpentin, övertäcka vissa partier och sedan fortsätta
etsningen av de övriga har konstnären i
sin hand att leda arbetet i den riktning han
önskar och uppnå olika effekter.
Naturligtvis erfordrar denna procedur, som kan
upprepas i många repriser, stor
erfarenhet och skicklighet, för att resultatet på
ett tillfredsställande sätt skall motsvara
konstnärens intentioner. När etsningen är
slutförd avlägsnas etsgrunden och
provtryck göres genom att plåten, på sätt som
ovan är beskrivet, infärgas och tryckes.
Oftast är ett efterarbete nödvändigt, vilket
vanligen sker genom att felande detaljer
införas med »kall nål» och för mörka partier
eller detaljer dämpas genom behandling
med polerstålet.
Genom att man jämte de vanliga radernålarna såsom raderverktyg använder
nålknippen, bestående av små kvastar av fina stålnålar (se fig. 982), vilka ge grupper av
fina parallella streck, erhåller bilden en egenartad struktur, som rätt tillämpad kan
vara av synnerligen god verkan. Dylika nålknippen, som böra finnas i flera storlekar,
användas särskilt då det gäller
att bearbeta större ytor;
användningen av desamma göra
raderingsarbetet snabbare, och
bilderna erhålla ett ofta
eftersträvat mindre nyktert
utseende.
En art av koppartrycket,
som såväl beträffande utförande
som de erhållna bildernas
karaktär skiljer sig från den ovan
beskrivna tekniken, är
svartkonsten eller mezzotintogravyren,
som uppfanns 1640 av den
hes-siske överstelöjtnanten Ludvig
von Siegen. Detta
förfarande var det törsta, medelst
vilket man kunde framställa
avtryck med verkliga
halvtoner. Vid de hittills beskrivna
metoderna ha alltid de över-
Fig. 983. Michelangelo vid 72 års ålder. Kopparstick av
Bonasone 1547.
Fig. 982. Raderverktyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
